Ánná Vuollá II

Ánná Vuollán åvdep viesost le áj aktta unna subtsastim. Gu sån lij vuodjemin hiergijn stáđđaj, de såjttá ietjá nåjdde áj vuodjemin sammá stáđđaj. De dat nåjdde biedjá giedav tjilmij nalá ja gahtjá almatjijst: ”Vuojdnebihtit gus dija, gie dat vuodjá?” Så svärruj dahtak ietj: ”Ánná Vuollá sa le dahta, ij sa hav gie ietjá” Ja de ruvsaj härgge Ánná Vuollást ja almatja vujdnin, ahte Ánná Vuollá biejaj gärresbáddev ietjas tjebodij ja de vujdnin vulgij gummpin vuodjet. Bätsij sa härgge ja gärres jalgahit ja idtjin akttak almatja suv maŋen jåde. härgge rg härk, renoxe stáđđa stad såjttet jt råka (inträffa) nalá postp. upp på gahtjat tj fråga gie vem, den som svärrut svara ietj själv hav ruvsaj gärresbáddev tjebodij báhtset ts stanna, bli kvar (härgge bätsij härken stannade) gärres jalgahit maŋen

Ánná Vuollá jábmem

Dulutj ájgen lij såmes gåbdes ålmáj, gut dedij gåsse galgaj jábmet. Giđđaájgge lij vil dat. Da jahttá dat sammá ålmáj: "De le dalle ålmáj vessum guhkep ja ij le vierrodimájgge." Daj hednik äjgij sáme gätj vierrodin tjakttjaájgen ja da nåjde vierrodillin jårbbå buhttsujt vierron. De manná sån dan giđđaájgen, atja sa bivddet gulijt nuhtijn. Gu lij bivddemin, bahkása gajdno nuhtest, de gavtjaj ålmáj binujda, gahtjaj jávrráj ja de jämij. De bajedin ietjá almatja suv dat jávrest ja färrujin gåjkke lánndaj ja gräv'vijin suv såmes sulluj, mij lij jávre guovddelin. Gåbdáv bejjin sija sunji åjvevuollen. De le sån danne vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvváj. De sa sån áj ådtjotj bálkav nåjdesvuodas ja bahásvuodas åvdåst. Dat ålmáj gåhtjoduvaj Ánná Vuollán. gåsse när, då jábmet m dö (ja de jämij och så dog han) giđđa vår vierrodimájgge jg offertid hednik hednig- hedning vierrodit offra vierrodallat l offra jårbbå attr. hel vierro r offer sa (partikel) bivddet vd fånga, jaga, fiska (gu lij bivddemin när han höll på att fiska) nuohtte ht not (fiske) bahkása gajdno gavtjaj binujda bajedit ietjá annan, annat, andra fär'rut fara gåjkke attr. torr, torrt, torra lánnda nd land gräv'vit begrava suoloj sul'lu- ö, holme guovddelin mitt i, mitt på biejjat j sätta, ställa, lägga åjvevuolle huvudkudde vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvve jv domedagen ådtjotj bálkka lk lön nåjdesvuohta d bahásvuohta d åvdåst för Ánná Vuollán Annas Vuollá

430. Muohttaga vuolle

Dat vielggis muohta! Náste gihttji vulus ednamij.

427. Árjapluove sämij birra ja sámegiela birra

Árjapluove jåhtteje sáme le bájken gålbmålågev sijda jalla fuolke. De le Gárasuvandost båhtám jåhten Árjapluove suokno sisa guokttelågev bájken jåhtteje sijdda-fuolke, så ahte sija sjiddi Árjepluoven jåhtteje sáme fuolke vihttalågev jalla áj bajjel. Muhtema sijast idni edna ielojt. Dat fuolke, mij enamus ielov adná le lahka guokttetuvsán buhttsu ja dast unnep ja enap ielo. Sij vubddi edna buhttsujt juohke tjaktjan. Edna biednigijt sij udtju daj åvdåst, gu le båtsojhadde nåv divras. Da sáme, ma unnemus buhttsujt idni, sij áj buorak viessomnárev idni. Sij áj mähtti edna buhttsujt vuobddet juohke tjaktjan. Ja edna sujttobuhttsujt sij idni, dádtjajt ja akttasajjesämijt. De sij áj edna viertev idni däjste sujttobuhttsujst. Jåhttejesämij viessom le enamus buhttsujt. Dalle le nåv guhkkes ájgge gu le Árjapluove båtsojsáme nåv buorre jäbijt adnám, ahte sij le nåv åvdån mannam färtta jáben. Valla jus áj nievres jäbijt udtju, jus stálppe ja tjuohke båhtá, de máhttá sija iello nåv spájtta unnanit ja nåhkkålit spájtta. Akttasajjesáme le enabu gu jåhttejesáme. Sij viessu enamust ednama sjaddost, guollejävrijst ja åmeklihtarijst. Valla muhtema sijast idni binná buhttsujt, majt jåhttejesáme sujttiji sijajt. Valla gävdnuji áj muhtem akttasajjesáme, ma le viehka hiejo. Sij vierttiji ådtjot viehkev stasanslágast jalla áj suokknoviehkest. Gal gájkka Árjapluove sáme avje sihti anedit buoragit ietjas äddnegielav. Sij hulli bar sámen ietjajse häjman gaskavse. Valla gájk nuorra buolvva mähtti buoragit hållåt dárogielav. Da sáme, ma le båhtám Gárasuvandost jåhten, sij e máhte dárogielav hållåt, valla finnagielav sij mähtti nåv buoragit hållåt. Ädna därrulatj le dánne Árjapluoven, guhte nåv sakka bajjelgähttji ja tjajmon idni sämijt ja sámegielav, ahte le nåv surggo vuojdnet ja gullat. Da sámemáná, ma le vuolggám divdnut därrulattjaj gugu, sij e sidá ville sámegielav hållåt, gu sij udtju gullat gåkte (gukte) dáro bajjelgähttji ja tjijbmi sijá gielast. Dalle le áj nåv sjaddam Svierjin, ahte sámemáná e ville udtju låhkåt sámegielav skåvlån, valla bar dárogielav. Pruossta Calleberg, mij Árjapluove suokknohärrán åroj gålbmålågevihtta jábe - ja gålbmå jábe le dat rájest gu sån jämij - sån lij nåv sakka sämij vänak ja nåv sakka ähtsij sämijt ja sámegielav. Ja nåv bargaj ja virrodij ädnagav sijá åvddåmannamav. Ja nåv sidáj, ahte sáme gilggin anedit ietjas gielav agev. Gájkka sáme så surggi ja mujtodilli, ahte sån lij sämij ja sámegiela buoremus vänak. Ij lem sån val bar ålgoldis vänak, valla lij sisgŋeldis gieresvuohta sämijda ja sámegielav. Árjapluovve v ~ Árjepluovve v Arjeplog jåhtteje flyttande bájken omkring, ungefär gålbmålågev trettio sijdda jd jalla eller fuolkke lk suokkno kn socken spájtta fort, raskt klihtar husdjur, kreatur

Båŋka gädde

Mån galgav mujttalit såmes dulutj giehtov, mav mån mådde bálen gulliv iehtjan áhtjest ja tjidtjájást, gu mån lijjiv mánnán. Dát subtsas le dajst Vuonalándajst, gunne Tjidtjága sáme dålen juhtin ja giesijt urrun. Ja dan dihta mån dáv mujttájiv tjállet, gu del giesse le ruvvaj båhtemin. Lij såmes sábme, mij bruvkkuj giesen jåhtet Stuormon Vuona rijkan. Da lin bär gålbmå almatja, dat sámebunndi, suv áhkká, ja såj inijga aktav niejdav. De lij del giesse, ja gåhte lij del dan Stuormo vággen. Ja iello guodoj dajn grássebáhkojn ja dan vággen jåhkågáddev. De vuolggeba da guoktes vulus Vuonan vádtset, ja dat näjdda báhtsá iktuk gåhtáj ielov vuojdnet. Da guoktes årojka vuonan mådde biejve, ja gu de vist bajás vádtsájga ja gu budijga gåde vujdnusij, de vuojdneba såj, ahte iello lij gujt gåde guoran livan. Såj vädtsijga. Ja gu de gåde lahka budijga, mav såj de ässka ådtjojga vuojdnet? Dat iello, mav såj jähkijga lij livvadimen - dat lij galle urrum livva iello - men mij lij sjaddam dajna ielojn ja niejdajn. Såj vujnijga, ahte näjdda lij tjuhkkim ielov ja mannam gåde guorraj ja livudahttam ielov ja álggám áldojt båhtjet. Ja gu lij båhtjemin, de lij átjárájdde jala ájjárájdde tsábmestam dav livva ielov ja båhtjej niejdav jámas. Åbå sijdda iello ja almatj vil aj fieraj dasa dan gäddáj. Ja ällam báhtsám ienep buhttsu viessot, gu da ma lin ålggolin guohtomin jala "skånårdimen" - nåv gåkte mija váren bruvkkujin hållåt, ja da ällam ienep gu nágan nälljelåk hägga. Dan guoktásij sjaddaj lussis vájvve ja umåredis giessebiejve. Näjdda lij håhkkånam ja gájkka iello latkanam, ahte såj äba máhttám jåhtet. Ja dat rájest guhttjun dav gieddev Båŋka gädden, man nala lij åbå sijda iello ja näjdda átjárájdest tsábmestuvvum jámas. Mån aj mujtáv muv mánná bálest, ahte vuoras almatja giesen, gu galgajme ielov räjdnuhit, tjårgå vágodin, ahte gåsse átjárájdde le mannamin, de ij galga bádjat ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet suojbma ja luoboj guohtot, dasak rájdde vássá. Ja ij galggam stivrrit ielov neivres ednamij, gånne le bákte ja juova ájnat stivrrit jalga ednamij, gånne ij dárbahi iello tjåhkånit. Ja almatj ietj, vájku ájjá áhtselis rássjo båhtá, de idtjij ådtjo rásjost báhtarit ja tjágŋat gärggelaba vuolláj. Dat lij ullu tjårgå vägudis, ahte ij de navte ådtjo dahkat. Dan Stuormojågå birra le vil ietja dulutj mujttulis, mav da vuorrasa le mujttalam. Dat lij vit ietja sámesijdda , mij vit giesev bruvkkuj årrot Stuormo vággen. Dan sijdan lij såmes näjdda - ja gåhte lij vággen. guoktte le da Stuormojågå, stuor Stuormo- ja unnep Stuormojåhkå, ja da jågå gávnadiba såmes sajen, mav guhttjun Skájdden. Nåvt guhtju gånne jågå gávnadi. De urru rássjo mådde biejve ja jågå dulvvi - edna tjáhtse sjaddaj. Såmes åsse lij ielost mannam stuor Stuormo nubbe bälláj, ja de sihtá dat näjdda vuolgget rassta jågå ja vädtjat dav båtsojlahkev, men dat suv áhttje maj hållá ahte ij galga dan biejven vuolgget gu jåhkå le nav stuores. Men näjdda idtjij gulldale, sån vulgij. Vuostas bálen gal gälij rassta ja vuodjelij iellotjårrågav jågå rassta. Ja de galgaj sån ietj vist rassta mannat, men de väldij jåhkå suv, ja såggoj näjdda dan jåhkåj. Skájdegietjen lij jåhkå tjasskám rubmahav gáddáj. Ja bällin almatja råggev dan skájddáj ja jávestin rubmahav dasa. Men mådde jage dat rájest viesso almatja gullin, gu dat näjdda juojgaj dan skájdegietjen ja hålåj: "Jågå skåvvå gul muv bär bieljeduhtij." Ja lierrin almatja dav vuolev ja lieradin buolvast buolvvaj. mån jag mujttalit berätta gähtto ht berättelse bálle l gång tjidtjájjá j morfar Vuodna n Norge gunne där Tjidtják Tjidtjak jåhtet d flytta (sáme juhtin samerna flyttade) giesse s sommar årrot r bo, vara (sáme urrun samerna bodde) dan dihta därför mujttát (plötsligt) minnas tjállet l skriva ruvvaj snart bruvkkut bruka rijkka jk rike sámebunndi áhkká hk hustru Stuormo Stormo vágge dal iello l renhjord guohtot d beta grássebáhkko hk gräsbacke jåhkågádde strand guoktes guokttás- två personer vulus ned báhtset ts stanna iktuk ensam bajás upp vádtsát börja gå vujdnusij (till en plats) inom synhåll gujt guoran bredvid livva v vila (iello lij livan renhjorden var i vila) lahka nära ässka jáhkket hk tro (såj jähkijga de (två) trodde) livvadit ligga och vila (om djur) galle nog tjuhkkit samla, föra ihop guorraj (till en plats) bredvid livudahttet ht få att vila álgget lg börja álldo ld renko båhtjet tj mjölka átjárájdde jd blixt, oväder ájjárájdde jd blixt, oväder tsábmestit slå ner jámas ihjäl (tsábmestit jámas slå ihjäl) åbå vil aj fierrat r dö gädde vall ienep fler, mer båtsoj buhttsu- ren viessot s leva, må ålggolin skånårdit gåkte hur, som várre r berg, fjäll nälljelågev fyrtio hägga liv vájvve jv umåredis giessebäjvve jv sommardag håhkkånit dö latkanit äba rájje j (dat rájest sen dess) gåhttjot htj kalla Båŋka gädden nala tsábmestuvvut v bli slagen (tsábmestuvvum jámas ihjälslagen) mujttet jt minnas räjdnuhit valla renar tjårgå vágodit förmana, varna mannat n gå, fara bádjat j låta ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet bd låta suojbma luoboj dasak till dess vásset s passera stivrrit styra neivres attr. dålig ednam land, jord báktte kt klippa, stenblock juovva v stor sten ájnat jalga attr. jämn dárbahit behöva tjåhkånit vájku fastän áhtselis rássjo sj regn báhtarit fly tjágŋat ŋ krypa in gärggelahpa b stenblock (överskjutande) vuolláj in under ullu vágudis ss s förmaning, varning dahkat g göra, tillverka Stuormojåhkå g mujttulis berättelse vuoras vuorras- gammal vit sámesijdda jd gávnadit skájdde jd nåvt så dulvvit få högvatten tjáhtse ts vatten åsse s del nubbe andra bielle l sida rassta över båtsojlahkke hk stuores pred. stor gulldalit lyssna vuostas förstbálen gállet l vada vuodjelit iellotjårå -tjårråg- renflock såggot dö, omkomma (näjdda såggoj dan jåhkåj flickan dog i bäcken) skájdegiehtje tj tjassket sk kasta rubmahav bállet l gräva rågge grop jávestit täcka över med jord juojgga jg jojka skåvvå v brus (av vatten, vind) gul bär bara bieljeduhttet ht göra döv lierrit lära sig vuolle l jojk lieradit lära (någon) buolvva lv generation (buolvast buolvvaj från generation till generation)

44. Nåjde

Nåjde lijjin dakkar almatja, ahte mähttin sija dahkat umás baháv. Muhtem ájgen vädtsin sija bierna skuojven ja muhtemin jis gumpi skuojven. Muhtemin jis buhtin ietjas fuono skuojven. Dihkin áj alvos skáđav mubbijda ja nujddun, giesa sija bära vasjev idnin jala alter så mårástihttin. Aktav gåbddav sija áj idnin, mav sija råhkåstillin. Iv mån vissást diede dan gåbden birra, valla gåkte mija lip gullam ietjá almatjijst, navte sihtip áj mija subtsastit. Dat gåbdes galgaj jårbbodagáj gunik giebnevuohkáj ja vuovdda galgaj dat guovddelin. Mubben bielen lijjin bäjvve ja mánno ja náste, mubben bielen jis ruovdde ja gåhppár ja mássega. Nav tjalmedisa lijjin sija, idtjin dádjadi, ahte ietjá jubmel galgaj gävdnut, guhti lij viessuje ja dårjodiddje gájka väralda badjel. De sija gájvasvuodan råhkådillin jubmelijt, ma lijjin dagádum muorast ja gieđgest, ruovdest ja mássegist ja gåhppárist, ma idtjin juhko vuojne, jala gulá. Jähkkin sija ahte dá sijan jubmela gilggin máhttet sijav gádjot, gu sija nieđđaj sjiddi. valla gåkte gilggi dá jubmela sijav máhttet gádjot, ma e heggav ane. Valla aktan ájgen sija gájka, nåjde ja nåjdástallaje bálkáv ådtjotji dán stuorra duobbmobiejven, gu gájka gilggi tjuotjadit dán stuorra ja räktfiertuk duobmára åvdåj. nåjdde jd nåjd lijjin dakkar attr. sådan, sådana almatj människa ahte att máhttet ht kunna (sija mähttin de kunde) sija de dahkat g göra umás baháv muhtem någon ájgge jg tid vádtset gå (sija vädtsin de gick) bärdna rn björn skuojvve jv skepnad ja och muhtemin jis gummpi mp varg muhtemin båhtet d komma (sija buhtin de kom) ietjas egen, eget, egna fuono áj också alvos skáđav mubbe annan, andra nåjddot jd göra nåjdkonster (sija nujddun de gjorde nåjdkonster) giesa till vem, till den bära bara vassje sj hat adnet n ha, äga jala eller alter så mårástahttet ht aktta kt en, ett gåbdes gåbddá- trumma mav vad, det som råhkåstallat l tillbedja (sija råhkåstillin de tillbad) iv 1p.sg.pres. av negeringsverbet (iv mån diede jag vet inte) mån jag vis'ses vissás- säker (iv mån vissást diede jag vet inte säjkert) birra om, omkring gåkte hur, som mija vi gullat l höra ietjá... annan, annat, andra navte så sihtat d vilja (verb) subtsastit berätta galggat lg skall (verb) jårbbodahka g rundhet gunik som, såsom giebnevuohke g vuovdda vd hålighet guovddel bälle l sida bäjvve jv sol mánno n måne násste st stjärna ruovdde vd järn gåhppár koppar mássega mässing tjalmedis attr. blind idtjin 3p.pl.impf. av negeringsverbet (sija idtjin dádjada de förstod inte) dádjadit förstå jubmel gud gävdnut finnas guhti vem, den som lij 3p.sg.impf av hjälpverbet (jubmel lij... en gud var) viessuje levande dårjodiddje gájka väralt värld badjel över gájvasvuohta d råhkådallat tillbe dagádum gjord, tillverkad muorra r trä, träd gieđgest sten juhko vuojdnet jn se gullat l höra jáhkket hk (sija jähkkin de trodde) gádjot nieđđaj gåkte heggav nåjdástallaje bálkáv ådtjotji duobbmobiejven domedag tjuotjadit räktfiertuk rättfärdig duobmára åvdåj

1. Subtsas bas’se máno birra

Guoktte gåde lijjin dålen såmes sajen, de lij vuoras ålmáj aktan gåden ja gålbmå máná lijjin suvne ráddnan. De lij áj mubben gåden vuoras kujdna ja danne lijjin áj máná gráddnan. De duon vuoras ålbmá máná tjátjástilli tjuvdijt bajás männuj ja didnadi: ”Duole mánno, mánno, mánno!” ja ij vuoras ålmáj biehto dajt mánájt, atji sjávot årrot. Valla duot vuoras kujdna ij dat bája ietjas mánájt navte didnadit. De gu gasskaijja sjaddá, vuojdná kujdna ahte de mánno gádoj bájttemist ja de vuolggá ulgus. De vuojdná ahte de buollemin le duot mubbe gåhte ja mánno jis tjåhkkåhime muorragierragin. De vádtsá duot vuoras gum'mo dan mubbe gåhtáj ja gu duhku båhtá de le mánno njuovvamin náhkev dat ålbmást. De gu gum'mo båhtá de gahtjá mánno: ”Majdes dån sidá?”. De gum'mo jahttá: ”Dålåtjav lev mån vädtjamin”. De viddij mánno aktav biehkev duot ålbmás ja nufolav, ja de vulgij gum'mo. De dalle mánno bisij dav vuoras bådnjegutjav ja dujt mánájt jis áj bisij. Ja de dalle dat mánno, mij le tjaktjan, gåhtjoduvvá bas’se mánnon. Ja gu lij bassám dav bådnjegutjav ja dajt didnadijijt de sån vist gur’rij bajás albmáj. Ja dässti gåhtjoduvvá dat mánno, mij le tjaktjan, bas’se mánnon ja dässti de stállo hållá, ahte de gaskiján muora sviŋgodi dasste, ahte mánno lij gaskiján tjåhkkåham muorragierragin. Ajve låssåt si lij gätj mánno, de virttij muorra sviŋŋgájdallat. guoktte kt två gåhte d kåta lijjin 3p.pl.impf av hjälpverbet (lijjin de var) dålen förr såmes en (viss) sajje j plats de då, så lij 3p.sg.impf av hjälpverbet vuoras adj gammal ålmáj ålbmá- man aktta kt en, ett ja och gålbmå lm tre mánná n barn suvne hos honom ráddna dn kamrat áj också mubbe en annan kujdna jn kvinna danne där tjátjástallat l peka med fingret (tjátjástilli de pekade, tjáhtjet tj peka med fingret) tjuvdde vd finger bajás upp mánno n måne (männuj till månen) didnadit skrika, ropa duole där ij 3p.sg.pres. han, hon ... inte biehttot ht förmana, avråda (ij biehto han/hon avråder inte) atji 3p.pl.pres. de ska, måste sjávot adv. tyst årrot r vara valla men duot den där bádjat j tillåta ietjas (hans/hennes) egen, eget, egna navte så gu när, då gasskaijja j midnatt sjaddat bli vuojdnet jn se ahte att gáhtot d försvinna bájttet jt skina (mánno gádoj bájttemist månen slutade skina) vuolgget lg fara (gum'mo vulgij gumman for) ulgus adv. ut buollet l brinna (gåhte le buollemin kåtan håller på att brinna) jis däremot tjåhkkåhit sitta muorragiera -gierrag- trädtopp vádtset gå gum'mo mm gumma duhku dit båhtet d komma njuovvat v flå (mánno le njuovvamin månen håller på att flå) náhkke hk skinn gahtjat tj fråga (verb) majdes vad (frågeord) dån du sihtat d vilja (verb) jahttet ht säga dålåtj lite eld (diminutiv av dållå l eld) lev 1p.sg.pres. jag är mån jag vädtjat hämta (mån lev vädtjamin jag håller på att hämta) vaddet ge (mánno viddij månen gav) biehkke hk bit nufol vedträ (som glöder i en ände) dalle då basset s steka (mánno bisij månen stekte) bådnjegutj gubbe mij vad, det som tjakttja ktj höst gåhtjoduvvat v kallas bas’se stekande didnadiejje de som ropar/skriker sån han/hon vist åter, igen gur’rit klättra albme lm himmel dässti stállo l stalo hållåt l säga (stállo hållá stalo säger) muorra r träd sviŋgodit röra sig (om träd) (av sviŋŋgat ŋg röra sig (om träd) dasste ajve låssåt adv. tungt si gätj nämligen verttit vara tvungen sviŋŋgájdallat l röra sig (om träd)