Omljudstabell

I slutet av 1990-talet då jag läste Lulesamiska A på distans i Jokkmokk inleddes första momentet av Olavi Korhonen, som föreläste om samiska dialekter. Han hade skrivit ett häfte med språkprover där en omljudstabell för arjeplogssamiska fanns. Jag har sedan kompletterat den ytterligare. Så här ser den ut idag:

Vokalen i första stavelsen beror på vokalen i andra stavelsen. Om andra stavelsen innehåller u/uj eller i/ij kommer det oftast att innebära en förändring i första stavelsen, t ex båhtet 'komma' blir buhtiv 'jag kom'. Omljudstabellen gäller alla ord oavsett om de är verb, nomen eller annat:

nom.sg. rássjo 'regn' > rässjuj ill.sg. 'till regnet'

nom.sg. guolle 'fisk' > gulijt ack.pl. 'fiskarna'

mannat 'fara' > minniv 1p.sg.pret. 'jag for'

gähttot 'berätta' > giehtov 1p.sg.pres. 'jag berättar'

nom. sg. duällje 'skinn' > dualljáj ill.sg. 'till skinnet', duoljev ack.sg. 'skinnet', duljijt ack.pl. 'skinnen'

Av tabellen kan man också utläsa att diftongerna uä och ua hör till grad III. När de övergår till grad II ochI ändras de till uo. Samma system gäller ä (grad III), som ändras till ie (grad II och I).

Per Erik Renström

Danne galgav mån tjállet ja mujttalit mav muv äddne mujttalij ietjas mánnábálest. Sån mujttalij gu sån galgaj álgget lierrat låhkågåhtet. Dan ájgen tjuojgaj skuvlik sámegudij milde gunne máná gävdnujin ja åroj mådde biejve fiertan sajen ja lågådij mánájt. Per Erik Renström lij 60 jage vuoras gu äddne älgij skåvlån vádtset. Renström lij nuorran båtsojjåhtejsábmen urrum. Sån sidaj mánájt räktta lieradit låhkåt. Máná udtjun lierrat bágojt dåbddåt ja stávadit ja tjåhkkáj biejjat ja lierrat låhkåt. Sån aj lieradij mánájt rekknut ja lij hållåm: Dija verttibihtit máhttet bednigijt räkknot vaja ehpit närridala dádtjajda. Sválskes skinnardádtja sija närriji sämijt ma e máhte rekknut. Ja sån lij aj lieradam mánájt ietjasa namav tjállet, áhtje, iedne, vieljaj ja åbbáj namajt tjállet, ja lij aj hållåm: buorak la máhttet tjállet. Sáme lijjin mudijn bär hållåm Rentje jala Rentjeájjá. Sån lij iehtja tjähppe tjállet ja rekknut. Sån lij buorak skuvlik, mujttalij äddne, låjes ålmáj mij ij lam mårak. Máná idtjin dárbahe ballat, sån idtjij giljo ja ruojada guktte muhtem skuvliga bruvkkujin dahkat jus máná idtjin máhte räktta låhkåt jala vásstedit mav sån sijast gatjadij. Renström, sån suojbma ja tjábbagit hålåj ja lieradij guktte lij räktta. Sån lieradij mánájt färtta iehkedin gu gilggin åđđájit iehkedisråhkålvasav låhkåt ja aj såmes sálbmaversav låhkåt. Ja gu ájllek sjaddaj de sån lågåj ájllegis bienov gájkká sijda gådealmatjijda. Ja jus lin ienap gu aktta gåhte de tjuggij gájkká almatjijt aktta gåhtáj ja de lågåj guhkes ájllegis bienov ja de lävllun aj mådde sálbmaversa. De mujttalij äddne ja hålåj: Rentjeájjást del mánáh räktta udtjun lierrat låhkåt, rekknut ja namajt tjállet. Lehtja lij del dillutj ájge milde mij mähtij tjállet. Guoktte vuole lin del Rentjeájján majt muv äddne mähtij juojggat. Mådde bálen gu aj de mujttájij dav ietjas dulutj skuvligav juojgadit. Per Erik Renström lij riegadam 1815 ja jämij 17 november 1900 85 jage vuoras. Sån lij tjähppe gerrisijt dahkat. Per Erik Renström inij unnes ståbov Gálldesbuovda luleldis årjeldasan vuome sinne bajjelin jávrest Gáhkkalist. Mån vujdniv Renströmájjá ståbov dálven 1912 gu mån lijjiv lågev jage vuoras. Dat ståhpo lij bajjel lågev jage guoros årrom. Ja danne del tjuodtjoj darajk slámaj. Dároladtja dán dáfon guhttjun dav sajev Grönvallen. Dat le ånegis mujttolis Per Erik Renströma birra.

Lars Rensund

adnet n ha, äga (inij han hade, ägde) áhttje htj far ájgge jg tid ájllegis adj.attr. helig ájllek ájlleg– söndag aktta kt en, ett álgget lg börja (äddne älgij mor började) almatj människa báhko g ord bajjel över bajjelin ovan ballat l vara rädd bálle l gång bedniga (pl.) pengar biedno n bön, andakt biejjat j sätta, lägga, ställa birra om bruvkkut bruka, ha för vana (bruvkkujin dahkat de brukade göra) buorak adj. bra båtsojjåhtejsábme m renflyttsame bäjvve jv dag bär bara dádtja svensksválskes adj.attr. falsk dáffo f trakt (dán dáfon här i trakten) dahkat g göra dálvve lv vinter dan gen.sg. av dat dán sg.gen. av dát dan’ne där dán’ne här darajk tills dárbahit behöva, vara tvungen dárolatj svensk dat den där, det där dát den här, det här dav ack.sg. av dat dija ni (fler än två) dillutj ájge på den tiden dulutj gammal dåbddåt bd känna, känna igen e 3p.pl.pres. de ... inte ehpit 2p.pl.pres. ni ... inte färtta rt varje, alla (fiertan sajen på varje plats) Gáhkkal Kakel (sjö) gájkká jk allt, alla galggat lg ska (gilggin de skulle) Gálldesbuovdda vd Galtispuoda (berg) gatjadit fråga geris gerris– släde gilljot lj skrika, gassta gu då, när guhkes adj.attr. lång guktte hur, så som gunne var, där guoktte kt två guoros adj. tom gådealmatja (pl.) kåtafolket gåhte d kåta gåhttjot htj kalla, benämna (guhttjun de kallade) gävdnut finnas (máná gävdnujin barnen fanns) hållåt l säga idtjij 3p.sg.pret. han ... inte idtjin 3p.pl.pret. de ... inte iehkedisråhkålvis –vas– kvällsbön iehket iehked– kväll iehtja själv ienap adj.komp. fler ietjas 3p.sg.nom. hans, hennes egen, eget, egna ietjasa 3p.pl.gen. sina egna ij lam 3p.sg.pres. han var inte ja och jábmet m dö (jämij han dog) jahke g år jala eller jávrre vr sjö juojgadit jojka något eller någon? juojggat jg jojka jus om, ifall lávllot vl sjunga (lävllun de sjöng) le 3p.sg.pres. han, hon, den, det är lehtja lieradit lära ut, undervisa lierrat r lära sig lij 3p.sg.pret. han, hon var lijjiv 1p.sg.pret. jag var lin ~ lijjin 3p.pl.pret. de var luleldis –das– östra sidan lågev tio lågådit låta någon läsa låhkågåhtet d börja läsa låhkåt g läsa låjes adj. attr. lugn, saktmodig ma pl.nom. av mij máhttet ht kunna (mähtij han, hon kunde) majt ack.pl. av mij mánná n barn mánnábálle l barndom mav ack.sg. av mij mij vad, vilken, det som, den som milde längs efter, enligt mudijn ibland muhtem någon, något, några mujttalit berätta mujttát komma ihåg mujttolis berättelse muv min, mitt, mina mådde några mån jag mårak elak, ilsken namma m namn nuorra r adj. ung (nuorran som ung) närridallat l bli retad (vaja ehpit närridala dátjajda så att ni inte bli retade av svenskarna) närrit retas Rentjeájjá jj gubben Rentje riegádit födas rekknut kn räkna ruojadit skrika, vråla räktta adv. rätt sábme m same sajje j plats sálbmaverssa rs salmvers sámegåhte d samekåta sihtat d vilja sij de sijast 3p.elat.pl. från dem, av dem sijdda jd flyttlag sin'ne i, inuti sjaddat dd bli, växa skuvlik lärare skuvlle vl skola slábmat m falla ihop stávadit stava ståhpo b hus suojbma adv. långsamt och försiktigt såmes någon, något sån han, hon tjábbagit adv. fint, vackert tjállet l skriva tjuodtjot dtj stå tjuojggat jg åka skidor tjågget gg samla (tjuggij han samlade) tjåhkkáj samman, ihop (tjåhkkáj biejjat sätta samman, ihop) tjähppe adv. duktig unnes adj.attr. liten, litet vádtset dts gå vaja så att, för att vásstedit svara verttit vara tvungen (verttibihtit ni måste) vuobme m skog vuojdnet jn se (mån vujdniv jag såg) vuolle l jojk vuoras adj. gammal vällja lj bror åbbá bb syster åđđát ~ åđđájit somna ådtjot dtj få (máná udtjun barnen fick) ålmáj ålbmá– man ånegis adj.attr. kort årjeldis –das– södra sidan årrot r vara, bo äddne dn mor

Bera mårak sarvvájn gávnadij váren

Dát mujttolis le 1890 álgo rájest. Dáv le muv äddne mujttalam. Dat lij ragátmánno ja ragátájgge. Bera lij váren vádtsemin ja de gávnadij båtsojnávkájn ja de lij dan návkan aktta stuorra sarves mij lij almatjmårak. Dat lij Bera ietjas sarves. Gu sarves ájtsaj Berav vádtsemin de láđaj ja råggåstij Berav bajás tjårve gasskaj åjve nala. Ja de manná sarves ja tjuovvo návká maŋen ja Bera tjårve gaskan åjve naldne. Bera lij del bal’lájam ja danne sån råhkåla Jubmel áhtjev ja lånestiejev suv viehkedit vaj sån hieggajn luovas bässá. Sån aj usjuda jus lij del nijbev giehtaj ådtjot de lij del tjebodij tjuggit vajak sarves vulos slábmá ja sån luovas bässá. Bera del ballá jus sarves gávnada mubbijn sarvvájn ja durruba, tjurvijgum álggeba skáladit de le suv jábmem dan'ne. Bera ballá ja råhká viehkev almelatj áhtjest. Jus Bera ij lam åvddåla nav gar’rasit vájmost råhkålam Jubmelij men de sån dan båddån de vájmost råhkålij. Návkká del suojbma guodon manná vulos várest årddåráddáj ja de vulos såhkevuome sisa. De manná sarves ja budij såmes stuorra såge vuolláj manne lij stuorra guhkes åksse de adnalij Bera dan stuorra åkssáj ja de biesaj luovas sarvvá åjvest. De Bera ávost gijttalij Jubmel áhtjev mij lij suv vahágist viehkedam. De vujnij Bera gu sån såge åkssáj bätsij sarvvá åjvest de sarves gehtjaj ruoptojt giehpesup sjaddam. De Bera jårgedij ruoptojt ja gåhtáj vädtsij ja de supptsastij makkár vahágin sån lij årrom.

Lars Rensund

mujttolis berättelse ragátmánno n september ragátájgge jg brunsttid gávnadit träffas návkká vk renskock (ungefär 100 renar) sarves sarvvá- rentjur almatjmårak folkilsken ietjas 3p.sg.nom. hans, hennes egen, eget, egna ájttsat jts upptäcka láđđat đ anfalla råggåstit rycka upp, bända upp maŋen adv. efter bal’lát bli rädd råhkålit be Jubmel áhttje htj Gud Fader lånestiejje j frälsare viehkedit hjälpa vaj så att luovas adj. lös usjudit tänka nijbbe jb kniv giehta d hand tjiebot hals tjuggit sticka vulos ned slábmat m falla ihop ballat l vara rädd jus om mubbe annan, annat, andra durrut börja strida tjårvve rv horn (tjurvijgum med hornen) skáladit stångas (om kämpande rentjurar vid brunst) jábmem död(en) dan'ne där råhkat g be vähkke hk hjälp almelatj áhttje himmelse fader åvddåla förr, innan gar’rasit adv. hårt vájbmo jm hjärta båddå stund årddårádde trädgräns såhkevuobme m björkskog åksse ks gren adnalit greppa ávvo v lycka gijttalit tacka vahák vahág- olycka (skada) ruoptojt tillbaka giehpesup adj.komp. lättare jårgedit vända sig

Vátjavjávrre

Tjukttje

Dulutj ájgen lij dal nåvte att tjukttje lij sievalådde. Men så de gávnaj gåhppelav, ja nåv de gåhppel behtij stuora vumij sisa. De sáŋard dajt villda sievajt, stuorra sievajt, ja de duole juojgat ja hållá: "Girjjelim hälbme behtij stuorra vumij sisa daj stuorra sievaj nalde." Sån lij máj jávrrelådde álgos, men de verttij dal vumij sin'ne årrot. Ja de le nåvte mannam, att tjukttje l dálle vuobmelådde, gu gåhppel behtij vumij sisa.

Nils Ranberg

tjukttje ktj tjädertupp sievalådde dd sjöfågel gåhppel tjäderhöna bähttet ht lura (behtij hon lurade) vuobme m skog (vumij sisa in i skogar(na), vumij sin'ne inne i skogar(na)) sáŋardit sakna juojgadit jojka girjjelim spräcklig hälbme lm kjol jávrrelådde sjöfågel verttit vara tvungen vuobmelådde skogsfågel

Dån atjah åđđet ijajt!

I Arjeplog och söderut finns det ett verb som liksom negationsverbet saknar grundform (infinitivform). Verbet är 'ska, måste' och ser ut att kunna användas på samma sätt som galggat.

		Presens	Preteritum
sg	1	atjav 'jag ska'	itjiv 'jag skulle'
	2	atjah 'du ska'	itjih 'du skulle'
	3	atja 'han/hon ska'	atjaj 'han/hon skulle'
du	1	itjin 'vi två ska'	atjajmen 'vi två skulle'
	2	atjabihten 'ni två ska'	atjajden 'ni två skulle'
	3	atjaba 'de två ska'	atjajgan 'de två skulle'
pl	1	atjap 'vi ska'	atjajmeh 'vi skulle'
	2	atjabihtit 'ni ska'	atjajdeh 'ni skulle'
	3	itjih 'de ska'	itjin 'de skulle'

42. Herrá birra gut jábmema maŋŋel biednaga skuojven vándardij.

De lij akttá härrá, valla ep mijah suv namáv diedeh, ajnát gullam lijmeh ahte sån lij áj aktta bahás ålmáj ja ij lam räktta dievnar girkon tjuggulvasa bajjel. Ep gen majdek diedeh suv åvdep viessomvuogest, valla gu lij jábmám de sån vándardij tjähppis biednaga skuojven. Valla de lij klåhkkár jubmelbilulatj ålmáj ja ij lam klåhkkára häjbma guhkken hierrá hiejmast. Gu dalle härrá lij jábmám ja ij akttak ráffe gävdnuh hierrá hiejman, de klåhkkár aktan ijan guohtsá muorraj ja tjåhkedij dasá vuojnátjit jus nágan manná dav bálggáv. Dat muorra lij gätj giejno guoran ja vil hierrá hiejma lahkan. Duov jábmám hierráv lijjin sijah girkkuj biejjam. Unna båddåtjav gu dalle klåhkkár lij duon muoran tjåhkkåhimen de vuojdná sån, ahte tjähppis biena lij vássám dáv muorav ja båhtám hierrá häjbmaj. De luojtat klåhkkár vulus muorast ja vádtsá girkkuj. Válldám lij juo sån girkkouksa tjåvddågijt maŋen ja gu rahpá girko uksav de sån tjágŋá girkkuj ja vádtsá sisa gähttjat duov lijkav. Ja gu sån båhtá duhku de ij sån lijkav gávnah gisto sinne, ajnát lij gähtum. De válldá sån tjalbmegåbttjåsav ja vuolggá dajna bajás lämmaj. Ja gu sån lij duhku båhtám, åhtsá sån aktav lávllomviersav ja lägij spieledimrijdov gárvvásin. Gu sån dalle lij tjåhkkåham ja guovllamin vulus girkkuj, de sån ájttsá ahte tjähppis biena båhtá ulggut ja manná lijkagisto gugu ja gu duhku båhtá habsádallá dat biena birra gájká ja gu åhtsålij tjalbmegåbttjåsav, de vist jårgaj biena ulgus ja habsádallá girkkoguolbev ja manná navte ulgus tårdnåj. Ja gu dasá båhtá, manná sån ja habsádallá rajdarasav bajás. Gu de klåhkkár gullá, ahte de dalle duot biena båhtá bajás suv lusá, de sån lávllogåhtá ja áj spieledáhtjá. Gu de klåhkkár lij lávllomin ja spieledimen, de gullá sån ahte dat biena gahtjaj bajjet rajdarasast ja gahtjaj vulus guolbbáj. Gu de klåhkkár lij lávllomist häjttám, válldá sån tjalbmegåbttjåsav ja vádtsá vulus. Gu de båhtá tårdnåj gávdná sån dán hierrá jábmám kråhpev jalggahimen rajdarasa vuolen. De válldá klåhkkár lijkav bajás ja guddij girko sisá ja biejaj lijkagisstuj ja gåbtjådij suv lijkavarjoj ja vädtsij vistek ulgus ja máhtsaj ietjas häjbmaj. Ja de eskán ráffe sjaddaj, ij lam gätj åvddål akttak ráffe, idtjij genak lijkka sjávot máhteh årrot. Juhko lij åjvvegåbtjås (jala tjalbmegåbtjås) erin, jala de lij lijkka jalggahimen guolben, jala de lij gissto dårás tjuodtjomin. Valla dáhte rájest, gu klåhkkár manáj girkon ja biejaj suv, guktte galgaj årrot, de eskán ráffe sjaddaj hierrá hiejman ja áj dajn bálggájn ja áj girkon. De sijah eskán grävvidin ja juvllidin dáv sammá hierráv. tjuggulvis -vas- församling (religiös) tjähppis attr. svart klåhkkár klockare jubmelbilulatj gudfruktig ráffe f frid guohtsat ts klättra bálges bálggá- stig gäjdno jn väg båddåtj liten stund vásset s passera tjåvdå tjåvddåg- nyckel tjágŋat ŋ krypa in gáhtot d försvinna gåbtjås gåbttjås- täcke (gåptjås gåpptjås-?) lägit laga lávllomvärssa rs spieledimrijddo jd gárves gárvvás- klar, färdig guovllat vl titta, kika ájttsat jts upptäcka ulggut utifrån gugu mot, till habsádallat l lukta åhtsålit sakna guolbbe lb golv de eskán då först juhko...jala antingen...eller