Omljudstabell

I slutet av 1990-talet då jag läste Lulesamiska A på distans i Jokkmokk inleddes första momentet av Olavi Korhonen, som föreläste om samiska dialekter. Han hade skrivit ett häfte med språkprover där en omljudstabell för arjeplogssamiska fanns. Jag har sedan kompletterat den ytterligare. Så här ser den ut idag:

Vokalen i första stavelsen beror på vokalen i andra stavelsen. Om andra stavelsen innehåller u/uj eller i/ij kommer det oftast att innebära en förändring i första stavelsen, t ex båhtet 'komma' blir buhtiv 'jag kom'. Omljudstabellen gäller alla ord oavsett om de är verb, nomen eller annat:

nom.sg. rássjo 'regn' > rässjuj ill.sg. 'till regnet'

nom.sg. guolle 'fisk' > gulijt ack.pl. 'fiskarna'

mannat 'fara' > minniv 1p.sg.pret. 'jag for'

gähttot 'berätta' > giehtov 1p.sg.pres. 'jag berättar'

nom. sg. duällje 'skinn' > dualljáj ill.sg. 'till skinnet', duoljev ack.sg. 'skinnet', duljijt ack.pl. 'skinnen'

Av tabellen kan man också utläsa att diftongerna uä och ua hör till grad III. När de övergår till grad II ochI ändras de till uo. Samma system gäller ä (grad III), som ändras till ie (grad II och I).

Per Erik Renström

Danne galgav mån tjállet ja mujttalit mav muv äddne mujttalij ietjas mánnábálest. Sån mujttalij gu sån galgaj álgget lierrat låhkågåhtet. Dan ájgen tjuojgaj skuvlik sámegudij milde gunne máná gävdnujin ja åroj mådde biejve fiertan sajen ja lågådij mánájt. Per Erik Renström lij 60 jage vuoras gu äddne älgij skåvlån vádtset. Renström lij nuorran båtsojjåhtejsábmen urrum. Sån sidaj mánájt räktta lieradit låhkåt. Máná udtjun lierrat bágojt dåbddåt ja stávadit ja tjåhkkáj biejjat ja lierrat låhkåt. Sån aj lieradij mánájt rekknut ja lij hållåm: Dija verttibihtit máhttet bednigijt räkknot vaja ehpit närridala dádtjajda. Sválskes skinnardádtja sija närriji sämijt ma e máhte rekknut. Ja sån lij aj lieradam mánájt ietjasa namav tjállet, áhtje, iedne, vieljaj ja åbbáj namajt tjállet, ja lij aj hållåm: buorak la máhttet tjállet. Sáme lijjin mudijn bär hållåm Rentje jala Rentjeájjá. Sån lij iehtja tjähppe tjállet ja rekknut. Sån lij buorak skuvlik, mujttalij äddne, låjes ålmáj mij ij lam mårak. Máná idtjin dárbahe ballat, sån idtjij giljo ja ruojada guktte muhtem skuvliga bruvkkujin dahkat jus máná idtjin máhte räktta låhkåt jala vásstedit mav sån sijast gatjadij. Renström, sån suojbma ja tjábbagit hålåj ja lieradij guktte lij räktta. Sån lieradij mánájt färtta iehkedin gu gilggin åđđájit iehkedisråhkålvasav låhkåt ja aj såmes sálbmaversav låhkåt. Ja gu ájllek sjaddaj de sån lågåj ájllegis bienov gájkká sijda gådealmatjijda. Ja jus lin ienap gu aktta gåhte de tjuggij gájkká almatjijt aktta gåhtáj ja de lågåj guhkes ájllegis bienov ja de lävllun aj mådde sálbmaversa. De mujttalij äddne ja hålåj: Rentjeájjást del mánáh räktta udtjun lierrat låhkåt, rekknut ja namajt tjállet. Lehtja lij del dillutj ájge milde mij mähtij tjállet. Guoktte vuole lin del Rentjeájján majt muv äddne mähtij juojggat. Mådde bálen gu aj de mujttájij dav ietjas dulutj skuvligav juojgadit. Per Erik Renström lij riegadam 1815 ja jämij 17 november 1900 85 jage vuoras. Sån lij tjähppe gerrisijt dahkat. Per Erik Renström inij unnes ståbov Gálldesbuovda luleldis årjeldasan vuome sinne bajjelin jávrest Gáhkkalist. Mån vujdniv Renströmájjá ståbov dálven 1912 gu mån lijjiv lågev jage vuoras. Dat ståhpo lij bajjel lågev jage guoros årrom. Ja danne del tjuodtjoj darajk slámaj. Dároladtja dán dáfon guhttjun dav sajev Grönvallen. Dat le ånegis mujttolis Per Erik Renströma birra.

Lars Rensund

adnet n ha, äga (inij han hade, ägde) áhttje htj far ájgge jg tid ájllegis adj.attr. helig ájllek ájlleg– söndag aktta kt en, ett álgget lg börja (äddne älgij mor började) almatj människa báhko g ord bajjel över bajjelin ovan ballat l vara rädd bálle l gång bedniga (pl.) pengar biedno n bön, andakt biejjat j sätta, lägga, ställa birra om bruvkkut bruka, ha för vana (bruvkkujin dahkat de brukade göra) buorak adj. bra båtsojjåhtejsábme m renflyttsame bäjvve jv dag bär bara dádtja svensksválskes adj.attr. falsk dáffo f trakt (dán dáfon här i trakten) dahkat g göra dálvve lv vinter dan gen.sg. av dat dán sg.gen. av dát dan’ne där dán’ne här darajk tills dárbahit behöva, vara tvungen dárolatj svensk dat den där, det där dát den här, det här dav ack.sg. av dat dija ni (fler än två) dillutj ájge på den tiden dulutj gammal dåbddåt bd känna, känna igen e 3p.pl.pres. de ... inte ehpit 2p.pl.pres. ni ... inte färtta rt varje, alla (fiertan sajen på varje plats) Gáhkkal Kakel (sjö) gájkká jk allt, alla galggat lg ska (gilggin de skulle) Gálldesbuovdda vd Galtispuoda (berg) gatjadit fråga geris gerris– släde gilljot lj skrika, gassta gu då, när guhkes adj.attr. lång guktte hur, så som gunne var, där guoktte kt två guoros adj. tom gådealmatja (pl.) kåtafolket gåhte d kåta gåhttjot htj kalla, benämna (guhttjun de kallade) gävdnut finnas (máná gävdnujin barnen fanns) hållåt l säga idtjij 3p.sg.pret. han ... inte idtjin 3p.pl.pret. de ... inte iehkedisråhkålvis –vas– kvällsbön iehket iehked– kväll iehtja själv ienap adj.komp. fler ietjas 3p.sg.nom. hans, hennes egen, eget, egna ietjasa 3p.pl.gen. sina egna ij lam 3p.sg.pres. han var inte ja och jábmet m dö (jämij han dog) jahke g år jala eller jávrre vr sjö juojgadit jojka något eller någon? juojggat jg jojka jus om, ifall lávllot vl sjunga (lävllun de sjöng) le 3p.sg.pres. han, hon, den, det är lehtja lieradit lära ut, undervisa lierrat r lära sig lij 3p.sg.pret. han, hon var lijjiv 1p.sg.pret. jag var lin ~ lijjin 3p.pl.pret. de var luleldis –das– östra sidan lågev tio lågådit låta någon läsa låhkågåhtet d börja läsa låhkåt g läsa låjes adj. attr. lugn, saktmodig ma pl.nom. av mij máhttet ht kunna (mähtij han, hon kunde) majt ack.pl. av mij mánná n barn mánnábálle l barndom mav ack.sg. av mij mij vad, vilken, det som, den som milde längs efter, enligt mudijn ibland muhtem någon, något, några mujttalit berätta mujttát komma ihåg mujttolis berättelse muv min, mitt, mina mådde några mån jag mårak elak, ilsken namma m namn nuorra r adj. ung (nuorran som ung) närridallat l bli retad (vaja ehpit närridala dátjajda så att ni inte bli retade av svenskarna) närrit retas Rentjeájjá jj gubben Rentje riegádit födas rekknut kn räkna ruojadit skrika, vråla räktta adv. rätt sábme m same sajje j plats sálbmaverssa rs salmvers sámegåhte d samekåta sihtat d vilja sij de sijast 3p.elat.pl. från dem, av dem sijdda jd flyttlag sin'ne i, inuti sjaddat dd bli, växa skuvlik lärare skuvlle vl skola slábmat m falla ihop stávadit stava ståhpo b hus suojbma adv. långsamt och försiktigt såmes någon, något sån han, hon tjábbagit adv. fint, vackert tjállet l skriva tjuodtjot dtj stå tjuojggat jg åka skidor tjågget gg samla (tjuggij han samlade) tjåhkkáj samman, ihop (tjåhkkáj biejjat sätta samman, ihop) tjähppe adv. duktig unnes adj.attr. liten, litet vádtset dts gå vaja så att, för att vásstedit svara verttit vara tvungen (verttibihtit ni måste) vuobme m skog vuojdnet jn se (mån vujdniv jag såg) vuolle l jojk vuoras adj. gammal vällja lj bror åbbá bb syster åđđát ~ åđđájit somna ådtjot dtj få (máná udtjun barnen fick) ålmáj ålbmá– man ånegis adj.attr. kort årjeldis –das– södra sidan årrot r vara, bo äddne dn mor

Bera mårak sarvvájn gávnadij váren

Dát mujttolis le 1890 álgo rájest. Dáv le muv äddne mujttalam. Dat lij ragátmánno ja ragátájgge. Bera lij váren vádtsemin ja de gávnadij båtsojnávkájn ja de lij dan návkan aktta stuorra sarves mij lij almatjmårak. Dat lij Bera ietjas sarves. Gu sarves ájtsaj Berav vádtsemin de láđaj ja råggåstij Berav bajás tjårve gasskaj åjve nala. Ja de manná sarves ja tjuovvo návká maŋen ja Bera tjårve gaskan åjve naldne. Bera lij del bal’lájam ja danne sån råhkåla Jubmel áhtjev ja lånestiejev suv viehkedit vaj sån hieggajn luovas bässá. Sån aj usjuda jus lij del nijbev giehtaj ådtjot de lij del tjebodij tjuggit vajak sarves vulos slábmá ja sån luovas bässá. Bera del ballá jus sarves gávnada mubbijn sarvvájn ja durruba, tjurvijgum álggeba skáladit de le suv jábmem dan'ne. Bera ballá ja råhká viehkev almelatj áhtjest. Jus Bera ij lam åvddåla nav gar’rasit vájmost råhkålam Jubmelij men de sån dan båddån de vájmost råhkålij. Návkká del suojbma guodon manná vulos várest årddåráddáj ja de vulos såhkevuome sisa. De manná sarves ja budij såmes stuorra såge vuolláj manne lij stuorra guhkes åksse de adnalij Bera dan stuorra åkssáj ja de biesaj luovas sarvvá åjvest. De Bera ávost gijttalij Jubmel áhtjev mij lij suv vahágist viehkedam. De vujnij Bera gu sån såge åkssáj bätsij sarvvá åjvest de sarves gehtjaj ruoptojt giehpesup sjaddam. De Bera jårgedij ruoptojt ja gåhtáj vädtsij ja de supptsastij makkár vahágin sån lij årrom.

Lars Rensund

mujttolis berättelse ragátmánno n september ragátájgge jg brunsttid gávnadit träffas návkká vk renskock (ungefär 100 renar) sarves sarvvá- rentjur almatjmårak folkilsken ietjas 3p.sg.nom. hans, hennes egen, eget, egna ájttsat jts upptäcka láđđat đ anfalla råggåstit rycka upp, bända upp maŋen adv. efter bal’lát bli rädd råhkålit be Jubmel áhttje htj Gud Fader lånestiejje j frälsare viehkedit hjälpa vaj så att luovas adj. lös usjudit tänka nijbbe jb kniv giehta d hand tjiebot hals tjuggit sticka vulos ned slábmat m falla ihop ballat l vara rädd jus om mubbe annan, annat, andra durrut börja strida tjårvve rv horn (tjurvijgum med hornen) skáladit stångas (om kämpande rentjurar vid brunst) jábmem död(en) dan'ne där råhkat g be vähkke hk hjälp almelatj áhttje himmelse fader åvddåla förr, innan gar’rasit adv. hårt vájbmo jm hjärta båddå stund årddårádde trädgräns såhkevuobme m björkskog åksse ks gren adnalit greppa ávvo v lycka gijttalit tacka vahák vahág- olycka (skada) ruoptojt tillbaka giehpesup adj.komp. lättare jårgedit vända sig

Vátjavjávrre

Tjukttje

Dulutj ájgen lij dal nåvte att tjukttje lij sievalådde. Men så de gávnaj gåhppelav, ja nåv de gåhppel behtij stuora vumij sisa. De sáŋard dajt villda sievajt, stuorra sievajt, ja de duole juojgat ja hållá: "Girjjelim hälbme behtij stuorra vumij sisa daj stuorra sievaj nalde." Sån lij máj jávrrelådde álgos, men de verttij dal vumij sin'ne årrot. Ja de le nåvte mannam, att tjukttje l dálle vuobmelådde, gu gåhppel behtij vumij sisa.

Nils Ranberg

tjukttje ktj tjädertupp sievalådde dd sjöfågel gåhppel tjäderhöna bähttet ht lura (behtij hon lurade) vuobme m skog (vumij sisa in i skogar(na), vumij sin'ne inne i skogar(na)) sáŋardit sakna juojgadit jojka girjjelim spräcklig hälbme lm kjol jávrrelådde sjöfågel verttit vara tvungen vuobmelådde skogsfågel

Dån atjah åđđet ijajt!

I Arjeplog och söderut finns det ett verb som liksom negationsverbet saknar grundform (infinitivform). Verbet är 'ska, måste' och ser ut att kunna användas på samma sätt som galggat.

		Presens	Preteritum
sg	1	atjav 'jag ska'	itjiv 'jag skulle'
	2	atjah 'du ska'	itjih 'du skulle'
	3	atja 'han/hon ska'	atjaj 'han/hon skulle'
du	1	itjin 'vi två ska'	atjajmen 'vi två skulle'
	2	atjabihten 'ni två ska'	atjajden 'ni två skulle'
	3	atjaba 'de två ska'	atjajgan 'de två skulle'
pl	1	atjap 'vi ska'	atjajmeh 'vi skulle'
	2	atjabihtit 'ni ska'	atjajdeh 'ni skulle'
	3	itjih 'de ska'	itjin 'de skulle'

42. Herrá birra gut jábmema maŋŋel biednaga skuojven vándardij.

De lij akttá härrá, valla ep mijah suv namáv diedeh, ajnát gullam lijmeh ahte sån lij áj aktta bahás ålmáj ja ij lam räktta dievnar girkon tjuggulvasa bajjel. Ep gen majdek diedeh suv åvdep viessomvuogest, valla gu lij jábmám de sån vándardij tjähppis biednaga skuojven. Valla de lij klåhkkár jubmelbilulatj ålmáj ja ij lam klåhkkára häjbma guhkken hierrá hiejmast. Gu dalle härrá lij jábmám ja ij akttak ráffe gävdnuh hierrá hiejman, de klåhkkár aktan ijan guohtsá muorraj ja tjåhkedij dasá vuojnátjit jus nágan manná dav bálggáv. Dat muorra lij gätj giejno guoran ja vil hierrá hiejma lahkan. Duov jábmám hierráv lijjin sijah girkkuj biejjam. Unna båddåtjav gu dalle klåhkkár lij duon muoran tjåhkkåhimen de vuojdná sån, ahte tjähppis biena lij vássám dáv muorav ja båhtám hierrá häjbmaj. De luojtat klåhkkár vulus muorast ja vádtsá girkkuj. Válldám lij juo sån girkkouksa tjåvddågijt maŋen ja gu rahpá girko uksav de sån tjágŋá girkkuj ja vádtsá sisa gähttjat duov lijkav. Ja gu sån båhtá duhku de ij sån lijkav gávnah gisto sinne, ajnát lij gähtum. De válldá sån tjalbmegåbttjåsav ja vuolggá dajna bajás lämmaj. Ja gu sån lij duhku båhtám, åhtsá sån aktav lávllomviersav ja lägij spieledimrijdov gárvvásin. Gu sån dalle lij tjåhkkåham ja guovllamin vulus girkkuj, de sån ájttsá ahte tjähppis biena båhtá ulggut ja manná lijkagisto gugu ja gu duhku båhtá habsádallá dat biena birra gájká ja gu åhtsålij tjalbmegåbttjåsav, de vist jårgaj biena ulgus ja habsádallá girkkoguolbev ja manná navte ulgus tårdnåj. Ja gu dasá båhtá, manná sån ja habsádallá rajdarasav bajás. Gu de klåhkkár gullá, ahte de dalle duot biena båhtá bajás suv lusá, de sån lávllogåhtá ja áj spieledáhtjá. Gu de klåhkkár lij lávllomin ja spieledimen, de gullá sån ahte dat biena gahtjaj bajjet rajdarasast ja gahtjaj vulus guolbbáj. Gu de klåhkkár lij lávllomist häjttám, válldá sån tjalbmegåbttjåsav ja vádtsá vulus. Gu de båhtá tårdnåj gávdná sån dán hierrá jábmám kråhpev jalggahimen rajdarasa vuolen. De válldá klåhkkár lijkav bajás ja guddij girko sisá ja biejaj lijkagisstuj ja gåbtjådij suv lijkavarjoj ja vädtsij vistek ulgus ja máhtsaj ietjas häjbmaj. Ja de eskán ráffe sjaddaj, ij lam gätj åvddål akttak ráffe, idtjij genak lijkka sjávot máhteh årrot. Juhko lij åjvvegåbtjås (jala tjalbmegåbtjås) erin, jala de lij lijkka jalggahimen guolben, jala de lij gissto dårás tjuodtjomin. Valla dáhte rájest, gu klåhkkár manáj girkon ja biejaj suv, guktte galgaj årrot, de eskán ráffe sjaddaj hierrá hiejman ja áj dajn bálggájn ja áj girkon. De sijah eskán grävvidin ja juvllidin dáv sammá hierráv. tjuggulvis -vas- församling (religiös) tjähppis attr. svart klåhkkár klockare jubmelbilulatj gudfruktig ráffe f frid guohtsat ts klättra bálges bálggá- stig gäjdno jn väg båddåtj liten stund vásset s passera tjåvdå tjåvddåg- nyckel tjágŋat ŋ krypa in gáhtot d försvinna gåbtjås gåbttjås- täcke (gåptjås gåpptjås-?) lägit laga lávllomvärssa rs spieledimrijddo jd gárves gárvvás- klar, färdig guovllat vl titta, kika ájttsat jts upptäcka ulggut utifrån gugu mot, till habsádallat l lukta åhtsålit sakna guolbbe lb golv de eskán då först juhko...jala antingen...eller

Ánná Vuollá II

Ánná Vuollán åvdep viesost le áj aktta unna subtsastim. Gu sån lij vuodjemin hiergijn stáđđaj, de såjttá ietjá nåjdde áj vuodjemin sammá stáđđaj. De dat nåjdde biedjá giedav tjilmij nalá ja gahtjá almatjijst: ”Vuojdnebihtit gus dija, gie dat vuodjá?” Så svärruj dahtak ietj: ”Ánná Vuollá sa le dahta, ij sa hav gie ietjá” Ja de ruvsaj härgge Ánná Vuollást ja almatja vujdnin, ahte Ánná Vuollá biejaj gärresbáddev ietjas tjebodij ja de vujdnin vulgij gummpin vuodjet. Bätsij sa härgge ja gärres jalgahit ja idtjin akttak almatja suv maŋen jåde. härgge rg härk, renoxe stáđđa stad såjttet jt råka (inträffa) nalá postp. upp på gahtjat tj fråga gie vem, den som svärrut svara ietj själv hav ruvsaj gärresbáddev tjebodij báhtset ts stanna, bli kvar (härgge bätsij härken stannade) gärres jalgahit maŋen

Ánná Vuollá jábmem

Dulutj ájgen lij såmes gåbdes ålmáj, gut dedij gåsse galgaj jábmet. Giđđaájgge lij vil dat. Da jahttá dat sammá ålmáj: "De le dalle ålmáj vessum guhkep ja ij le vierrodimájgge." Daj hednik äjgij sáme gätj vierrodin tjakttjaájgen ja da nåjde vierrodillin jårbbå buhttsujt vierron. De manná sån dan giđđaájgen, atja sa bivddet gulijt nuhtijn. Gu lij bivddemin, bahkása gajdno nuhtest, de gavtjaj ålmáj binujda, gahtjaj jávrráj ja de jämij. De bajedin ietjá almatja suv dat jávrest ja färrujin gåjkke lánndaj ja gräv'vijin suv såmes sulluj, mij lij jávre guovddelin. Gåbdáv bejjin sija sunji åjvevuollen. De le sån danne vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvváj. De sa sån áj ådtjotj bálkav nåjdesvuodas ja bahásvuodas åvdåst. Dat ålmáj gåhtjoduvaj Ánná Vuollán. gåsse när, då jábmet m dö (ja de jämij och så dog han) giđđa vår vierrodimájgge jg offertid hednik hednig- hedning vierrodit offra vierrodallat l offra jårbbå attr. hel vierro r offer sa (partikel) bivddet vd fånga, jaga, fiska (gu lij bivddemin när han höll på att fiska) nuohtte ht not (fiske) bahkása gajdno gavtjaj binujda bajedit ietjá annan, annat, andra fär'rut fara gåjkke attr. torr, torrt, torra lánnda nd land gräv'vit begrava suoloj sul'lu- ö, holme guovddelin mitt i, mitt på biejjat j sätta, ställa, lägga åjvevuolle huvudkudde vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvve jv domedagen ådtjotj bálkka lk lön nåjdesvuohta d bahásvuohta d åvdåst för Ánná Vuollán Annas Vuollá

430. Muohttaga vuolle

Dat vielggis muohta! Náste gihttji vulus ednamij.

427. Árjapluove sämij birra ja sámegiela birra

Árjapluove jåhtteje sáme le bájken gålbmålågev sijda jalla fuolke. De le Gárasuvandost båhtám jåhten Árjapluove suokno sisa guokttelågev bájken jåhtteje sijdda-fuolke, så ahte sija sjiddi Árjepluoven jåhtteje sáme fuolke vihttalågev jalla áj bajjel. Muhtema sijast idni edna ielojt. Dat fuolke, mij enamus ielov adná le lahka guokttetuvsán buhttsu ja dast unnep ja enap ielo. Sij vubddi edna buhttsujt juohke tjaktjan. Edna biednigijt sij udtju daj åvdåst, gu le båtsojhadde nåv divras. Da sáme, ma unnemus buhttsujt idni, sij áj buorak viessomnárev idni. Sij áj mähtti edna buhttsujt vuobddet juohke tjaktjan. Ja edna sujttobuhttsujt sij idni, dádtjajt ja akttasajjesämijt. De sij áj edna viertev idni däjste sujttobuhttsujst. Jåhttejesämij viessom le enamus buhttsujt. Dalle le nåv guhkkes ájgge gu le Árjapluove båtsojsáme nåv buorre jäbijt adnám, ahte sij le nåv åvdån mannam färtta jáben. Valla jus áj nievres jäbijt udtju, jus stálppe ja tjuohke båhtá, de máhttá sija iello nåv spájtta unnanit ja nåhkkålit spájtta. Akttasajjesáme le enabu gu jåhttejesáme. Sij viessu enamust ednama sjaddost, guollejävrijst ja åmeklihtarijst. Valla muhtema sijast idni binná buhttsujt, majt jåhttejesáme sujttiji sijajt. Valla gävdnuji áj muhtem akttasajjesáme, ma le viehka hiejo. Sij vierttiji ådtjot viehkev stasanslágast jalla áj suokknoviehkest. Gal gájkka Árjapluove sáme avje sihti anedit buoragit ietjas äddnegielav. Sij hulli bar sámen ietjajse häjman gaskavse. Valla gájk nuorra buolvva mähtti buoragit hållåt dárogielav. Da sáme, ma le båhtám Gárasuvandost jåhten, sij e máhte dárogielav hållåt, valla finnagielav sij mähtti nåv buoragit hållåt. Ädna därrulatj le dánne Árjapluoven, guhte nåv sakka bajjelgähttji ja tjajmon idni sämijt ja sámegielav, ahte le nåv surggo vuojdnet ja gullat. Da sámemáná, ma le vuolggám divdnut därrulattjaj gugu, sij e sidá ville sámegielav hållåt, gu sij udtju gullat gåkte (gukte) dáro bajjelgähttji ja tjijbmi sijá gielast. Dalle le áj nåv sjaddam Svierjin, ahte sámemáná e ville udtju låhkåt sámegielav skåvlån, valla bar dárogielav. Pruossta Calleberg, mij Árjapluove suokknohärrán åroj gålbmålågevihtta jábe - ja gålbmå jábe le dat rájest gu sån jämij - sån lij nåv sakka sämij vänak ja nåv sakka ähtsij sämijt ja sámegielav. Ja nåv bargaj ja virrodij ädnagav sijá åvddåmannamav. Ja nåv sidáj, ahte sáme gilggin anedit ietjas gielav agev. Gájkka sáme så surggi ja mujtodilli, ahte sån lij sämij ja sámegiela buoremus vänak. Ij lem sån val bar ålgoldis vänak, valla lij sisgŋeldis gieresvuohta sämijda ja sámegielav. Árjapluovve v ~ Árjepluovve v Arjeplog jåhtteje flyttande bájken omkring, ungefär gålbmålågev trettio sijdda jd jalla eller fuolkke lk suokkno kn socken spájtta fort, raskt klihtar husdjur, kreatur

Båŋka gädde

Mån galgav mujttalit såmes dulutj giehtov, mav mån mådde bálen gulliv iehtjan áhtjest ja tjidtjájást, gu mån lijjiv mánnán. Dát subtsas le dajst Vuonalándajst, gunne Tjidtjága sáme dålen juhtin ja giesijt urrun. Ja dan dihta mån dáv mujttájiv tjállet, gu del giesse le ruvvaj båhtemin. Lij såmes sábme, mij bruvkkuj giesen jåhtet Stuormon Vuona rijkan. Da lin bär gålbmå almatja, dat sámebunndi, suv áhkká, ja såj inijga aktav niejdav. De lij del giesse, ja gåhte lij del dan Stuormo vággen. Ja iello guodoj dajn grássebáhkojn ja dan vággen jåhkågáddev. De vuolggeba da guoktes vulus Vuonan vádtset, ja dat näjdda báhtsá iktuk gåhtáj ielov vuojdnet. Da guoktes årojka vuonan mådde biejve, ja gu de vist bajás vádtsájga ja gu budijga gåde vujdnusij, de vuojdneba såj, ahte iello lij gujt gåde guoran livan. Såj vädtsijga. Ja gu de gåde lahka budijga, mav såj de ässka ådtjojga vuojdnet? Dat iello, mav såj jähkijga lij livvadimen - dat lij galle urrum livva iello - men mij lij sjaddam dajna ielojn ja niejdajn. Såj vujnijga, ahte näjdda lij tjuhkkim ielov ja mannam gåde guorraj ja livudahttam ielov ja álggám áldojt båhtjet. Ja gu lij båhtjemin, de lij átjárájdde jala ájjárájdde tsábmestam dav livva ielov ja båhtjej niejdav jámas. Åbå sijdda iello ja almatj vil aj fieraj dasa dan gäddáj. Ja ällam báhtsám ienep buhttsu viessot, gu da ma lin ålggolin guohtomin jala "skånårdimen" - nåv gåkte mija váren bruvkkujin hållåt, ja da ällam ienep gu nágan nälljelåk hägga. Dan guoktásij sjaddaj lussis vájvve ja umåredis giessebiejve. Näjdda lij håhkkånam ja gájkka iello latkanam, ahte såj äba máhttám jåhtet. Ja dat rájest guhttjun dav gieddev Båŋka gädden, man nala lij åbå sijda iello ja näjdda átjárájdest tsábmestuvvum jámas. Mån aj mujtáv muv mánná bálest, ahte vuoras almatja giesen, gu galgajme ielov räjdnuhit, tjårgå vágodin, ahte gåsse átjárájdde le mannamin, de ij galga bádjat ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet suojbma ja luoboj guohtot, dasak rájdde vássá. Ja ij galggam stivrrit ielov neivres ednamij, gånne le bákte ja juova ájnat stivrrit jalga ednamij, gånne ij dárbahi iello tjåhkånit. Ja almatj ietj, vájku ájjá áhtselis rássjo båhtá, de idtjij ådtjo rásjost báhtarit ja tjágŋat gärggelaba vuolláj. Dat lij ullu tjårgå vägudis, ahte ij de navte ådtjo dahkat. Dan Stuormojågå birra le vil ietja dulutj mujttulis, mav da vuorrasa le mujttalam. Dat lij vit ietja sámesijdda , mij vit giesev bruvkkuj årrot Stuormo vággen. Dan sijdan lij såmes näjdda - ja gåhte lij vággen. guoktte le da Stuormojågå, stuor Stuormo- ja unnep Stuormojåhkå, ja da jågå gávnadiba såmes sajen, mav guhttjun Skájdden. Nåvt guhtju gånne jågå gávnadi. De urru rássjo mådde biejve ja jågå dulvvi - edna tjáhtse sjaddaj. Såmes åsse lij ielost mannam stuor Stuormo nubbe bälláj, ja de sihtá dat näjdda vuolgget rassta jågå ja vädtjat dav båtsojlahkev, men dat suv áhttje maj hållá ahte ij galga dan biejven vuolgget gu jåhkå le nav stuores. Men näjdda idtjij gulldale, sån vulgij. Vuostas bálen gal gälij rassta ja vuodjelij iellotjårrågav jågå rassta. Ja de galgaj sån ietj vist rassta mannat, men de väldij jåhkå suv, ja såggoj näjdda dan jåhkåj. Skájdegietjen lij jåhkå tjasskám rubmahav gáddáj. Ja bällin almatja råggev dan skájddáj ja jávestin rubmahav dasa. Men mådde jage dat rájest viesso almatja gullin, gu dat näjdda juojgaj dan skájdegietjen ja hålåj: "Jågå skåvvå gul muv bär bieljeduhtij." Ja lierrin almatja dav vuolev ja lieradin buolvast buolvvaj. mån jag mujttalit berätta gähtto ht berättelse bálle l gång tjidtjájjá j morfar Vuodna n Norge gunne där Tjidtják Tjidtjak jåhtet d flytta (sáme juhtin samerna flyttade) giesse s sommar årrot r bo, vara (sáme urrun samerna bodde) dan dihta därför mujttát (plötsligt) minnas tjállet l skriva ruvvaj snart bruvkkut bruka rijkka jk rike sámebunndi áhkká hk hustru Stuormo Stormo vágge dal iello l renhjord guohtot d beta grássebáhkko hk gräsbacke jåhkågádde strand guoktes guokttás- två personer vulus ned báhtset ts stanna iktuk ensam bajás upp vádtsát börja gå vujdnusij (till en plats) inom synhåll gujt guoran bredvid livva v vila (iello lij livan renhjorden var i vila) lahka nära ässka jáhkket hk tro (såj jähkijga de (två) trodde) livvadit ligga och vila (om djur) galle nog tjuhkkit samla, föra ihop guorraj (till en plats) bredvid livudahttet ht få att vila álgget lg börja álldo ld renko båhtjet tj mjölka átjárájdde jd blixt, oväder ájjárájdde jd blixt, oväder tsábmestit slå ner jámas ihjäl (tsábmestit jámas slå ihjäl) åbå vil aj fierrat r dö gädde vall ienep fler, mer båtsoj buhttsu- ren viessot s leva, må ålggolin skånårdit gåkte hur, som várre r berg, fjäll nälljelågev fyrtio hägga liv vájvve jv umåredis giessebäjvve jv sommardag håhkkånit dö latkanit äba rájje j (dat rájest sen dess) gåhttjot htj kalla Båŋka gädden nala tsábmestuvvut v bli slagen (tsábmestuvvum jámas ihjälslagen) mujttet jt minnas räjdnuhit valla renar tjårgå vágodit förmana, varna mannat n gå, fara bádjat j låta ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet bd låta suojbma luoboj dasak till dess vásset s passera stivrrit styra neivres attr. dålig ednam land, jord báktte kt klippa, stenblock juovva v stor sten ájnat jalga attr. jämn dárbahit behöva tjåhkånit vájku fastän áhtselis rássjo sj regn báhtarit fly tjágŋat ŋ krypa in gärggelahpa b stenblock (överskjutande) vuolláj in under ullu vágudis ss s förmaning, varning dahkat g göra, tillverka Stuormojåhkå g mujttulis berättelse vuoras vuorras- gammal vit sámesijdda jd gávnadit skájdde jd nåvt så dulvvit få högvatten tjáhtse ts vatten åsse s del nubbe andra bielle l sida rassta över båtsojlahkke hk stuores pred. stor gulldalit lyssna vuostas förstbálen gállet l vada vuodjelit iellotjårå -tjårråg- renflock såggot dö, omkomma (näjdda såggoj dan jåhkåj flickan dog i bäcken) skájdegiehtje tj tjassket sk kasta rubmahav bállet l gräva rågge grop jávestit täcka över med jord juojgga jg jojka skåvvå v brus (av vatten, vind) gul bär bara bieljeduhttet ht göra döv lierrit lära sig vuolle l jojk lieradit lära (någon) buolvva lv generation (buolvast buolvvaj från generation till generation)

44. Nåjde

Nåjde lijjin dakkar almatja, ahte mähttin sija dahkat umás baháv. Muhtem ájgen vädtsin sija bierna skuojven ja muhtemin jis gumpi skuojven. Muhtemin jis buhtin ietjas fuono skuojven. Dihkin áj alvos skáđav mubbijda ja nujddun, giesa sija bära vasjev idnin jala alter så mårástihttin. Aktav gåbddav sija áj idnin, mav sija råhkåstillin. Iv mån vissást diede dan gåbden birra, valla gåkte mija lip gullam ietjá almatjijst, navte sihtip áj mija subtsastit. Dat gåbdes galgaj jårbbodagáj gunik giebnevuohkáj ja vuovdda galgaj dat guovddelin. Mubben bielen lijjin bäjvve ja mánno ja náste, mubben bielen jis ruovdde ja gåhppár ja mássega. Nav tjalmedisa lijjin sija, idtjin dádjadi, ahte ietjá jubmel galgaj gävdnut, guhti lij viessuje ja dårjodiddje gájka väralda badjel. De sija gájvasvuodan råhkådillin jubmelijt, ma lijjin dagádum muorast ja gieđgest, ruovdest ja mássegist ja gåhppárist, ma idtjin juhko vuojne, jala gulá. Jähkkin sija ahte dá sijan jubmela gilggin máhttet sijav gádjot, gu sija nieđđaj sjiddi. valla gåkte gilggi dá jubmela sijav máhttet gádjot, ma e heggav ane. Valla aktan ájgen sija gájka, nåjde ja nåjdástallaje bálkáv ådtjotji dán stuorra duobbmobiejven, gu gájka gilggi tjuotjadit dán stuorra ja räktfiertuk duobmára åvdåj. nåjdde jd nåjd lijjin dakkar attr. sådan, sådana almatj människa ahte att máhttet ht kunna (sija mähttin de kunde) sija de dahkat g göra umás baháv muhtem någon ájgge jg tid vádtset gå (sija vädtsin de gick) bärdna rn björn skuojvve jv skepnad ja och muhtemin jis gummpi mp varg muhtemin båhtet d komma (sija buhtin de kom) ietjas egen, eget, egna fuono áj också alvos skáđav mubbe annan, andra nåjddot jd göra nåjdkonster (sija nujddun de gjorde nåjdkonster) giesa till vem, till den bära bara vassje sj hat adnet n ha, äga jala eller alter så mårástahttet ht aktta kt en, ett gåbdes gåbddá- trumma mav vad, det som råhkåstallat l tillbedja (sija råhkåstillin de tillbad) iv 1p.sg.pres. av negeringsverbet (iv mån diede jag vet inte) mån jag vis'ses vissás- säker (iv mån vissást diede jag vet inte säjkert) birra om, omkring gåkte hur, som mija vi gullat l höra ietjá... annan, annat, andra navte så sihtat d vilja (verb) subtsastit berätta galggat lg skall (verb) jårbbodahka g rundhet gunik som, såsom giebnevuohke g vuovdda vd hålighet guovddel bälle l sida bäjvve jv sol mánno n måne násste st stjärna ruovdde vd järn gåhppár koppar mássega mässing tjalmedis attr. blind idtjin 3p.pl.impf. av negeringsverbet (sija idtjin dádjada de förstod inte) dádjadit förstå jubmel gud gävdnut finnas guhti vem, den som lij 3p.sg.impf av hjälpverbet (jubmel lij... en gud var) viessuje levande dårjodiddje gájka väralt värld badjel över gájvasvuohta d råhkådallat tillbe dagádum gjord, tillverkad muorra r trä, träd gieđgest sten juhko vuojdnet jn se gullat l höra jáhkket hk (sija jähkkin de trodde) gádjot nieđđaj gåkte heggav nåjdástallaje bálkáv ådtjotji duobbmobiejven domedag tjuotjadit räktfiertuk rättfärdig duobmára åvdåj

1. Subtsas bas’se máno birra

Guoktte gåde lijjin dålen såmes sajen, de lij vuoras ålmáj aktan gåden ja gålbmå máná lijjin suvne ráddnan. De lij áj mubben gåden vuoras kujdna ja danne lijjin áj máná gráddnan. De duon vuoras ålbmá máná tjátjástilli tjuvdijt bajás männuj ja didnadi: ”Duole mánno, mánno, mánno!” ja ij vuoras ålmáj biehto dajt mánájt, atji sjávot årrot. Valla duot vuoras kujdna ij dat bája ietjas mánájt navte didnadit. De gu gasskaijja sjaddá, vuojdná kujdna ahte de mánno gádoj bájttemist ja de vuolggá ulgus. De vuojdná ahte de buollemin le duot mubbe gåhte ja mánno jis tjåhkkåhime muorragierragin. De vádtsá duot vuoras gum'mo dan mubbe gåhtáj ja gu duhku båhtá de le mánno njuovvamin náhkev dat ålbmást. De gu gum'mo båhtá de gahtjá mánno: ”Majdes dån sidá?”. De gum'mo jahttá: ”Dålåtjav lev mån vädtjamin”. De viddij mánno aktav biehkev duot ålbmás ja nufolav, ja de vulgij gum'mo. De dalle mánno bisij dav vuoras bådnjegutjav ja dujt mánájt jis áj bisij. Ja de dalle dat mánno, mij le tjaktjan, gåhtjoduvvá bas’se mánnon. Ja gu lij bassám dav bådnjegutjav ja dajt didnadijijt de sån vist gur’rij bajás albmáj. Ja dässti gåhtjoduvvá dat mánno, mij le tjaktjan, bas’se mánnon ja dässti de stállo hållá, ahte de gaskiján muora sviŋgodi dasste, ahte mánno lij gaskiján tjåhkkåham muorragierragin. Ajve låssåt si lij gätj mánno, de virttij muorra sviŋŋgájdallat. guoktte kt två gåhte d kåta lijjin 3p.pl.impf av hjälpverbet (lijjin de var) dålen förr såmes en (viss) sajje j plats de då, så lij 3p.sg.impf av hjälpverbet vuoras adj gammal ålmáj ålbmá- man aktta kt en, ett ja och gålbmå lm tre mánná n barn suvne hos honom ráddna dn kamrat áj också mubbe en annan kujdna jn kvinna danne där tjátjástallat l peka med fingret (tjátjástilli de pekade, tjáhtjet tj peka med fingret) tjuvdde vd finger bajás upp mánno n måne (männuj till månen) didnadit skrika, ropa duole där ij 3p.sg.pres. han, hon ... inte biehttot ht förmana, avråda (ij biehto han/hon avråder inte) atji 3p.pl.pres. de ska, måste sjávot adv. tyst årrot r vara valla men duot den där bádjat j tillåta ietjas (hans/hennes) egen, eget, egna navte så gu när, då gasskaijja j midnatt sjaddat bli vuojdnet jn se ahte att gáhtot d försvinna bájttet jt skina (mánno gádoj bájttemist månen slutade skina) vuolgget lg fara (gum'mo vulgij gumman for) ulgus adv. ut buollet l brinna (gåhte le buollemin kåtan håller på att brinna) jis däremot tjåhkkåhit sitta muorragiera -gierrag- trädtopp vádtset gå gum'mo mm gumma duhku dit båhtet d komma njuovvat v flå (mánno le njuovvamin månen håller på att flå) náhkke hk skinn gahtjat tj fråga (verb) majdes vad (frågeord) dån du sihtat d vilja (verb) jahttet ht säga dålåtj lite eld (diminutiv av dållå l eld) lev 1p.sg.pres. jag är mån jag vädtjat hämta (mån lev vädtjamin jag håller på att hämta) vaddet ge (mánno viddij månen gav) biehkke hk bit nufol vedträ (som glöder i en ände) dalle då basset s steka (mánno bisij månen stekte) bådnjegutj gubbe mij vad, det som tjakttja ktj höst gåhtjoduvvat v kallas bas’se stekande didnadiejje de som ropar/skriker sån han/hon vist åter, igen gur’rit klättra albme lm himmel dässti stállo l stalo hållåt l säga (stállo hållá stalo säger) muorra r träd sviŋgodit röra sig (om träd) (av sviŋŋgat ŋg röra sig (om träd) dasste ajve låssåt adv. tungt si gätj nämligen verttit vara tvungen sviŋŋgájdallat l röra sig (om träd)

4. Gumpi sjivnnjedibme

Da dulutja áj subtsastillin, ahte bahágis galgaj gumpiv sjivnnjedit. Sjivnnjedij galle sån gumpiv, valla idtjij máhte heggav vaddet. Ij lam sån åbånis siejbev lägim gummpij dan dihta, atjáj gilos årrot ja ahte e galggam akttak jåksåt suv. Valla gu dalle ij máhte heggav vaddet, råhká bahágis, atja ietj Jubmel vaddet heggav gumppij. De viddij dalle Jubmel heggav gummpij ja de galgaj aj sån dal válldám biehtsegierragav giehtaj ja bálkestij dav gumpi maŋŋáj, gå gummpi lij guohtsalimen, ja de sjaddaj dat guhkes ja lussis säjbbe. dulut gammal (person) subtsastallat l berätta bahágis den onde galggat lg ska gummpi mp varg sjivnnjedit (religiös) skapelse galle nog sån han/hon valla men idtjij 3p.sg.impf. av negeringsverbet máhttet ht kunna hegga liv vaddet ge ij 3p.sg.pres. av negeringsverbet lam åbånis säjbbe jb svans lägit laga dan dihta för den skull, därför atjaj gilos årrot r vara ja och e 3p.pl.pres. av negeringsverbet akttak någon, ingen (ij akttak ingen) jåksåt valla men gu när, då dalle då råhkåt g be en bön ietj själv Jubmel Gud dal nu válldet ld ta biehtsegiera -gierrag- talltopp giehta d hand balkestit kasta maŋŋáj efter guohtsalit springa (om fyrfota djur) sjaddat bli, växa guhkes attr lång lussis attr tung

87. Bednaga njunje birra

Da dulutja subtsastijjin, ahte gävdnut galgaj dakkár almatjsládja, gänne lij bära aktta juolgge ja njunnje galgaj gunik bednaga njunnje ja de dat galgaj háppset, gåså kristaalmatja vulggin. De lij såmes ájgen aktta stuorra suola ja de almatja harmástuvvuji dán suollagij. Valla e gåkte suv fáhtát. De gujt udtju bednaga njunjev. Atja dat háppset, gånne dat suola lij. De gåsse dat suola gulaj de lijjin dalle dat stáđan stuorra almatjdåhkke. De vádtsá dát suola dáj almatjij siehkáj ja vil tjuodtjat sån gárvvogårrojij gasskaj ja jahttá: "De sa dalle bednaga njunnje häpsitj mijáv gárvvogårrojijt. Ep mij gätj dalle vidditja gájkka vijddis biehkijt ruopptot." De sån dalle ietjavs hållá gárvvogårrojin. De båhtá dalle bednaga njunnje ja hápsádallá aktas das mubbáj ja gu dalle båhtá dun suollaga gugu ja dav háppset, de lij sån lägim giehtaj vierjov ja gu dalle båhtá hápsádallat de tsábmestij sån dajna vierjujna dan njunnjáj ja de dan njunnje varddegudij ja idtjij dist vil aktavk hápse. De nåvte besaj dat suola dán bálen ja idtjij bådádalá fáŋŋgaj. gárvvogårroj skräddare lägit laga (lágit med omljud)

102. Maste biedniga ja silba gävdnuji ednama sinne?

Dulutj ájgen gåsse sáme billin tjuđijst de sija gájka silbbabiednigav jávástillin ednama sisa, ja idtjin gåssek åseste silbbabiednigijn, ájnat bära gåhpparbiednigij ja báhpperbiednigij. Jus nágan åsestij silbbabiednigij, de hulli ahte sån le nåv hedju ahte ij dist ane gåhpparbiednigijt. Ja nav gierrása lijjin da dulutj almatja silbbabiednigijda ahte sija vurkkijin dajt dalának ja e räske dajt åsestit, jus ij stuorra nieđđa rivvi. Da vuoras sáme hullin máj áhkájda, gåså lijjin vurkkim biednigijt, vaj gilggi gávdnat jus ietja jäbmi. Valla jus älle buorak áhká, de e ådtjo gåssek diehtet gåså le vurkkim biednigijt ja jus de ietja jäbmi de mistan nåvte dajt biednik. Ja de dasste le ahte biedniga ja silba gävdnuji ednama sinne. Hulli ahte gilggi vuojdnet dållå buollá gunik lávvadin dan sajen, gånne da vuorkkaåme le. Valla de galggá juo silbba jalgaham åbå májav ednama sinne, åvdås gu dat bulligåhtá. dulutj gammal ájgge jg tid gåsse när, då sábme m same ballat l vara rädd (sáme billin samerna var rädda) tjuđijst de så, då sija de gájkka jk allt, alla silbbabiednik -biednig- silverpengar jávástillin ednam jord, mark sisa in i ja och idtjin 3p.pl.impf. av negeringsverbet (sija idtjin... de ... inte) gåssek någonsin, aldrig (med negeringsverbet) åsestit handla ájnat bära bara gåhpparbiednik -biednig- kopparpengar báhpperbiednik -biednig- papperspengar jus om, ifall nágan någon de så, då hållåt l säga ahte att sån han/hon le 3p.sg.pres. av hjälpverbet (sån le... han/hon är...) nåv så hedju fattig, fattiga ij 3p.sg.pres. av negeringsverbet (ij dist ane... han/hon har/äger inte längre) gieres gierrás- kär lijjin 3p.pl.impf. av hjälpverbet (almatja lijjin... människorna var...) sija de vurkkit gömma undan dalának genast räske stuorra attr. stor nieđđa đ nöd rivvi vuoras gammal, gamla máj áhkká hk hustru gåså vart vaj så att, för att galggat lg skall (verb) gávdnat vn hitta, finna ietja själv, själva jábmet m dö (sija jäbmi de dör) älle (e+le) buorak bra, god e 3p.pl.pres. av negeringsverbet (áhká e ådtjo diehtet fruarna får inte veta) ådtjot få gåssek någonsin, aldrig (med negeringsverbet) diehtet d veta mistan nåvte så dasste silbba lb silver gävdnut finnas sinne i vuojdnet jn se, titta dållå l eld buollet l brinna gunik som, såsom lávvadin sadje j plats, ställe gånne var, där vuorkkaåme valla men juo redan jalgaham åbå májav åvdås innan gu när, då bulligåhtet d börja brinna

100. Subtsastim Lanná birra

Sverijin lij aktta ålmáj, guden namma lij Lanná. Sån vällduj rijkos, valla vuoras árbátjijn. Dat árbátj inij juo vuoras mánájt. Idtjij Lanná áhkáv iehtse, valla mädduj aktajn dajn ietjas näjddabielijn. De såmes ájgen lij dat samma ålmáj miehtsen buhttsuj ludne. De vuojdná sån ahte akta ålmáj båhtá suv gugu badjel váre ja suv lusa ja jahttá dat amás ålmáj sunji: "Válde girjev ja lågå! Buoreda ietjavt ja råhkåla Jubmelav!" De alvaduvuj Lanná, manaj gåhtáj, gålbmå biejvijt idtjij sån hålå, jala man ednagav bårå, nav lij sån alvaduvvum. Låhkågudij áj sån aktav båddåtjav, valla gu vajálduhtij dav vuojdnijdimev , hiejtij áj sån låhkåmist ja råhkåmist ja viste viessogudij dajnak sammá näjddabielijnis, dasak gu råvvásij. Ja ietja áhkkáj lij sån ajvve garras. Aktan ájgen vallak sån ij dav åjte. De virttij áhkká tjuorvvot almatjijt vähkken ja jahttá: "Buhtit ja gihttjit ja gädtjut muv dáhte fuorrahestast!" De ujt almatja abjjin suv dán bálen. De idtjij dist áhkká duosstam årrot vil ålbmás guoran, virttij sån ietja sijijt mannat ja årrot. De sáhka råvvásij åjvválattjaj åvdåj ja navte buhtin sija diggáj dajnak ságajn. De fäŋŋgiduváj dat ålmáj aktan niejdajnis gåbbá kammárij. Niejdav biedjin sija luovvasin vádtset kammára sinne, valla stäggijin (lässujin) uksav. Ietjavs jis biedjin ruvdijt julgijda ja navte ådtjoj váttsátjit kammára sinne. Valla gu Lanná vällja lij tjudtjum vinndoga åvdån ja rájgge lij vinndogin, de lij dat Lanná vällja vijnav guoddám ja jugádam vieljavs vuollagin. Gu vanj lännska dáv vujnij, tsäbmij sån ruvdijt vädtjaj. De ådtjoj sån danne tjåhkkåhit stilla ja vuojdnet gu almatja váttsatji ja tjudtju vinndoga åvdån. Valla dut näjdda guhte lij mubben kammárin, lågåj dat ja skábmahij gu almatja vädtsi ja tjudtju vinndega åvdån. Gu dalle digge sjaddaj, åvdåj bukteduvvujin dá fáŋga ja láhka älgij sijáv åtsådit. Vihttána áj åvdåj buhtin. Gákttse lijjin da. Muhtema gåbdodi, valla muhtema havdádi, valla áhkká ij lam danne. Gu láhka gahtjá niejdast sága birra, de tjierrogåhtá näjdda ja jahttá: "Áhttje muv tjadjidij" De måráduvvá duopmár, stámpest guolbev ja jahttá Lannáj: "Mannes dån mánáv tjadjidi?" De jahttá Lanná navte: "De vanj dá mánáv balldet." Vuornoj vanj sån. Valla dubbmiduváj lihkán gudá jáhkáj ja näjdda gålbmå jäbijt stráffan årrot. Gu buhtin stráffasadjáj, de sujtij dat sammá Lanná ådtjot kammárav mubben fáŋŋgan kammára guorraj. Unna rájgge lij sijá gaskan viedtjan. De lij dat Lanná nav lahppám gájka mánnábállásis lierov. De dahta Lanná lieraj duhte mubbet fáŋgast áhttjemijáv, idtjij vabj sån åbånis dav mujte. Gu vanj dåbddågudij Jubmela bágov, de suv vájbmo nuorranij ja guhttju tjállet ja helssit gájkijda dåbdogijda. Itjij se ándágis luojtte sunji, mav sån lij mäddám sijá vussti ja áj råhkålit suv badjel, vaj sån ármov gávnalij Jubmela ludne. De åroj sån fáŋŋgan, valla suv jábmembåddå aldanij, de virttij sån väraldist ulgus mannat. Valla jähkkin gájka ahte vissást sa sån ármov ådtjoj, ahte Jubmel le árbmogis ja ándagis luojttá suddárijt. Valla näjdda viesoj ja ullidij stráffaájgev. Budij vist Árjepluovváj ja vällduj. Ådtjoj sa buorak ålbmáv, spillmannev vil sån dav ådtjoj ja gåkte mija jáhkkep så vässu sa sån lijkolatj. Uno dálá le sån vässu aktan ålbmájnis. De nåhká dat unna subtsastim dáj fáŋgaj birra.

415. Tjure ja unna påjtjåtj

Nå gu lij stuorra sijdda såmes sajen, mådde gåde lin. Så iehkedin bednaga råvkodin. Ja så aktta sábme vädtsij ulgus gulldalit mav dat bednak råvkodij. Ja så sån gulláj gåkte gaskavske brähttuguhtin, hållåguhtin miehtsen. Ja de sån giljadij gájk sáme almatjijt, gájk åbbå sijddaj: "De välldup del sabegijt ja tjuojggájup! De mån guláv tjure mijáv njáhkamin." Ja de sij ulgus russin ja spajtta sabegij nala. Ja sij vulggin njuolvvot ja gájk mánáj. Val aktan unna påjtjåtjin ällam sabega ja sån idtjij máhte fáron mannat. Ja de lij stuorra biehtse gåde guoran. Ja så dat påjttjå guotsaj dan bietsgierragij. Ja så ujtus da tjure buhtin dan sijddaj ja de sij älggin tjåggågåhtet vuossaj sisa umas gävnijt, silbba, gålle, de bedniga - gájk mav bar sija nihkin guoddet. Ja gu lin sija fierok pähkkim de dut unna påjtjåtj slåtjåstij sija ahttsol. Ja de sij balládin ja vulggin. Idtjin åbbå hähppit dajt vuossajt válldet. De vulggin gájk divna da tjure. Ja de da sáme, ma lin mähttsáj vuolgádam, de sij räjjin aktav gievrajmusov gudij gugu sjiektjadit jus la dal du tjure juo vuolggám. Ja de sån vujnij jut juo lin del de vuolgádam. Ja vujnij duv unna påjtjåtjav ulggun vanjgadit. Ja de sån njuolvadij duj almatjij gugu ja de hålåj, at juo lin juo vuolgádam da tjure. Ja de sij gájk divna tjuojggájin gåde gugu. Ja gu sij buhtin gåde gugu de dut unna påjtjåtj subtsastalaj gåkte lij sån dejt tjurijt balldam. Ja idtjin hinni suoládit ja válldet fáron. Ja de da sáme ävvusin ja gijttalin dav vijsses påjtjåv. Ja de ij le dist ienap. brähttut prata brähttugåhtet d börja prata sabek sabeg- skida hähppidit hinna rájjat j skicka

85. Bárne birra, guhti mårsevs ruopptot ådtjoj

Aktta bárdne lij áj mårsev bässtám ja ij diede, gåsa lij dat vuolggám. De manná dat bárdne ja åhtså, valla ij máhte gávdnat dav mårsevs. Valla de gávnadallá sån såmes jiehtanasin, guhti inij aktav såbbev ja såbbe gietjen lij hägga ja jábmem. De inij áj jiehtanis gajbbav ja gu dav biedjá åjvváj, de ij akttak suv vuojne ja gu tröddjuv tsáhká, de sån manná sevaj rasstá jäbdda gu gåjkke lándav. Ja gu stiblijt juolggáj tsáhká de sån aktajn lävkijn válldá tjuohte mijlav. Gåsse dalle dat bárdne gávnadij dajna jiehtanasin, de sån áj hållá, ahte mårsse le suvste gähtum ja vil jáhttá, ahte ballá sån ahte skihpij ålbmá le dav suv mårsev suoládam. De vaddá dalle jiehtanis dajt ietjas gárvojt dán bárdnáj ja de vuolggá dalle sån åhtsåt gåsa mårsses litja gähtum. De manná sån daj gålmån bieggaj ludne, valla e sijá diede majtek. De båhtá sån nuortta vielja gugu ja de dat diedij, gåsne suv mårsse lij. "Ruppsis seva slåhtån le duv mårsse, jáhttá nuorttabiegga." Ja gu bárdne dáv gulaj, de sån manná dåhkå. Tjuohte mijlav sån väldij aktan lávken ja de budij dan mårses lusa. Valla de lij mårsses dalle tjuodtjomin bruvddan dán sammá biejven. De biedjá sån gajbav åjvváj ja tjágŋá sisa ja bruvddasav spihkij nierraj. Bruvddas jáhttá bruvgåmmåj: "Mannes slåvå dån muv?" Sån jáhttá: "Iv mån duv slåvå." De vit spihkij dut bruvddasav ja bruvdas vit jáhttá: "Slåvå gus dån muv?" Bruvgåmmå jáhttá: "Iv mån duv slåvå." De vit spihkij dut ja de bruvddas vulgij ulgus ja de bárdne áj giessadij åvddåj. Ja de navte ådtjoj mårsevs ruopptot, valla bruvgåmmåv ujtij sån dajna subbujnis. biesstet st förlora jiehtanis jätte gajbba jb mössa tröddju tröja sevva v hav jäbdda ... jáhttet ht säga gárvvo rv kläder tjágŋat ŋ stiga in i spihkkat hk slå åjttet jt ...