Lars Rensund
adnet n ha, äga (inij han hade, ägde)
áhttje htj far
ájgge jg tid
ájllegis adj.attr. helig
ájllek ájlleg– söndag
aktta kt en, ett
álgget lg börja (äddne älgij mor började)
almatj människa
báhko g ord
bajjel över
bajjelin ovan
ballat l vara rädd
bálle l gång
bedniga (pl.) pengar
biedno n bön, andakt
biejjat j sätta, lägga, ställa
birra om
bruvkkut bruka, ha för vana (bruvkkujin dahkat de brukade göra)
buorak adj. bra
båtsojjåhtejsábme m renflyttsame
bäjvve jv dag
bär bara
dádtja svensksválskes adj.attr. falsk
dáffo f trakt (dán dáfon här i trakten)
dahkat g göra
dálvve lv vinter
dan gen.sg. av dat
dán sg.gen. av dát
dan’ne där
dán’ne här
darajk tills
dárbahit behöva, vara tvungen
dárolatj svensk
dat den där, det där
dát den här, det här
dav ack.sg. av dat
dija ni (fler än två)
dillutj ájge på den tiden
dulutj gammal
dåbddåt bd känna, känna igen
e 3p.pl.pres. de ... inte
ehpit 2p.pl.pres. ni ... inte
färtta rt varje, alla (fiertan sajen på varje plats)
Gáhkkal Kakel (sjö)
gájkká jk allt, alla
galggat lg ska (gilggin de skulle)
Gálldesbuovdda vd Galtispuoda (berg)
gatjadit fråga
geris gerris– släde
gilljot lj skrika, gassta
gu då, när
guhkes adj.attr. lång
guktte hur, så som
gunne var, där
guoktte kt två
guoros adj. tom
gådealmatja (pl.) kåtafolket
gåhte d kåta
gåhttjot htj kalla, benämna (guhttjun de kallade)
gävdnut finnas (máná gävdnujin barnen fanns)
hållåt l säga
idtjij 3p.sg.pret. han ... inte
idtjin 3p.pl.pret. de ... inte
iehkedisråhkålvis –vas– kvällsbön
iehket iehked– kväll
iehtja själv
ienap adj.komp. fler
ietjas 3p.sg.nom. hans, hennes egen, eget, egna
ietjasa 3p.pl.gen. sina egna
ij lam 3p.sg.pres. han var inte
ja och
jábmet m dö (jämij han dog)
jahke g år
jala eller
jávrre vr sjö
juojgadit jojka något eller någon?
juojggat jg jojka
jus om, ifall
lávllot vl sjunga (lävllun de sjöng)
le 3p.sg.pres. han, hon, den, det är
lehtja
lieradit lära ut, undervisa
lierrat r lära sig
lij 3p.sg.pret. han, hon var
lijjiv 1p.sg.pret. jag var
lin ~ lijjin 3p.pl.pret. de var
luleldis –das– östra sidan
lågev tio
lågådit låta någon läsa
låhkågåhtet d börja läsa
låhkåt g läsa
låjes adj. attr. lugn, saktmodig
ma pl.nom. av mij
máhttet ht kunna (mähtij han, hon kunde)
majt ack.pl. av mij
mánná n barn
mánnábálle l barndom
mav ack.sg. av mij
mij vad, vilken, det som, den som
milde längs efter, enligt
mudijn ibland
muhtem någon, något, några
mujttalit berätta
mujttát komma ihåg
mujttolis berättelse
muv min, mitt, mina
mådde några
mån jag
mårak elak, ilsken
namma m namn
nuorra r adj. ung (nuorran som ung)
närridallat l bli retad (vaja ehpit närridala dátjajda så att ni inte bli retade av svenskarna)
närrit retas
Rentjeájjá jj gubben Rentje
riegádit födas
rekknut kn räkna
ruojadit skrika, vråla
räktta adv. rätt
sábme m same
sajje j plats
sálbmaverssa rs salmvers
sámegåhte d samekåta
sihtat d vilja
sij de
sijast 3p.elat.pl. från dem, av dem
sijdda jd flyttlag
sin'ne i, inuti
sjaddat dd bli, växa
skuvlik lärare
skuvlle vl skola
slábmat m falla ihop
stávadit stava
ståhpo b hus
suojbma adv. långsamt och försiktigt
såmes någon, något
sån han, hon
tjábbagit adv. fint, vackert
tjállet l skriva
tjuodtjot dtj stå
tjuojggat jg åka skidor
tjågget gg samla (tjuggij han samlade)
tjåhkkáj samman, ihop (tjåhkkáj biejjat sätta samman, ihop)
tjähppe adv. duktig
unnes adj.attr. liten, litet
vádtset dts gå
vaja så att, för att
vásstedit svara
verttit vara tvungen (verttibihtit ni måste)
vuobme m skog
vuojdnet jn se (mån vujdniv jag såg)
vuolle l jojk
vuoras adj. gammal
vällja lj bror
åbbá bb syster
åđđát ~ åđđájit somna
ådtjot dtj få (máná udtjun barnen fick)
ålmáj ålbmá– man
ånegis adj.attr. kort
årjeldis –das– södra sidan
årrot r vara, bo
äddne dn mor
söndag 27 januari 2008
Per Erik Renström
Danne galgav mån tjállet ja mujttalit mav muv äddne mujttalij ietjas mánnábálest. Sån mujttalij gu sån galgaj álgget lierrat låhkågåhtet. Dan ájgen tjuojgaj skuvlik sámegudij milde gunne máná gävdnujin ja åroj mådde biejve fiertan sajen ja lågådij mánájt. Per Erik Renström lij 60 jage vuoras gu äddne älgij skåvlån vádtset. Renström lij nuorran båtsojjåhtejsábmen urrum. Sån sidaj mánájt räktta lieradit låhkåt. Máná udtjun lierrat bágojt dåbddåt ja stávadit ja tjåhkkáj biejjat ja lierrat låhkåt. Sån aj lieradij mánájt rekknut ja lij hållåm: Dija verttibihtit máhttet bednigijt räkknot vaja ehpit närridala dádtjajda.
Sválskes skinnardádtja sija närriji sämijt ma e máhte rekknut. Ja sån lij aj lieradam mánájt ietjasa namav tjállet, áhtje, iedne, vieljaj ja åbbáj namajt tjállet, ja lij aj hållåm: buorak la máhttet tjállet.
Sáme lijjin mudijn bär hållåm Rentje jala Rentjeájjá. Sån lij iehtja tjähppe tjállet ja rekknut. Sån lij buorak skuvlik, mujttalij äddne, låjes ålmáj mij ij lam mårak. Máná idtjin dárbahe ballat, sån idtjij giljo ja ruojada guktte muhtem skuvliga bruvkkujin dahkat jus máná idtjin máhte räktta låhkåt jala vásstedit mav sån sijast gatjadij. Renström, sån suojbma ja tjábbagit hålåj ja lieradij guktte lij räktta. Sån lieradij mánájt färtta iehkedin gu gilggin åđđájit iehkedisråhkålvasav låhkåt ja aj såmes sálbmaversav låhkåt. Ja gu ájllek sjaddaj de sån lågåj ájllegis bienov gájkká sijda gådealmatjijda. Ja jus lin ienap gu aktta gåhte de tjuggij gájkká almatjijt aktta gåhtáj ja de lågåj guhkes ájllegis bienov ja de lävllun aj mådde sálbmaversa.
De mujttalij äddne ja hålåj: Rentjeájjást del mánáh räktta udtjun lierrat låhkåt, rekknut ja namajt tjállet. Lehtja lij del dillutj ájge milde mij mähtij tjállet. Guoktte vuole lin del Rentjeájján majt muv äddne mähtij juojggat. Mådde bálen gu aj de mujttájij dav ietjas dulutj skuvligav juojgadit.
Per Erik Renström lij riegadam 1815 ja jämij 17 november 1900 85 jage vuoras. Sån lij tjähppe gerrisijt dahkat. Per Erik Renström inij unnes ståbov Gálldesbuovda luleldis årjeldasan vuome sinne bajjelin jávrest Gáhkkalist. Mån vujdniv Renströmájjá ståbov dálven 1912 gu mån lijjiv lågev jage vuoras. Dat ståhpo lij bajjel lågev jage guoros årrom. Ja danne del tjuodtjoj darajk slámaj. Dároladtja dán dáfon guhttjun dav sajev Grönvallen. Dat le ånegis mujttolis Per Erik Renströma birra.
4 kommentarer:
Hej! Vad bra med denna blogg! Jag har just fyllt ut wp lite om Pitesamiska (http://sv.wikipedia.org/wiki/Pitesamiska). Har Du läst Karin Wilssons avhandling? Bästa hälsningar! /Anders Eriksson/
Hej Per-Erik! Nu har jag även lyckats logga in! Du har en mycket bra och viktig blogg här! Själv sysslar jag f.n. med sydsamiska, men Karin Wilsson har introducerat mig i Pitesamiskan lite grand. Hon lade fram avhandling om Lars Rangius i maj-08. Jag skrev nyss om Pitesamiska på WP (http://sv.wikipedia.org/wiki/Pitesamiska). Bästa hälsningar! /Anders Eriksson/
Hej Anders!
Vad roligt att ju gillar bloggen. Jag har inte alltid så mycket tid, men när jag väl har det ger det mycket inspiration.
Nej, jag har inte läst hennes avhandling, men jag ska kolla upp den!
Pitesamiska ./. Umesamiska - Gränsen?
Hej! Jag har skrivit lite om Ståkke sameby och skrev att den tillhör det nordligaste Umesamiska språkområdet. Tänkte det kanske var (är) fel. Det syns dåligt i NE... Är området Pitesamiskt kanske? Var går gränsen till Lulesamiskan förresten. Norr om Ståkke tror jag... Kan Du hjälpa att reda ut denna "gränsfråga"? Undrar jag som studerar sydsamiska (Jämtland, Vilhelmina o lite Ume). men som sagt "Ume:s" nordgräns?! Mvh /Anders Eriksson/
Skicka en kommentar