Ánná Vuollá II

Ánná Vuollán åvdep viesost le áj aktta unna subtsastim. Gu sån lij vuodjemin hiergijn stáđđaj, de såjttá ietjá nåjdde áj vuodjemin sammá stáđđaj. De dat nåjdde biedjá giedav tjilmij nalá ja gahtjá almatjijst: ”Vuojdnebihtit gus dija, gie dat vuodjá?” Så svärruj dahtak ietj: ”Ánná Vuollá sa le dahta, ij sa hav gie ietjá” Ja de ruvsaj härgge Ánná Vuollást ja almatja vujdnin, ahte Ánná Vuollá biejaj gärresbáddev ietjas tjebodij ja de vujdnin vulgij gummpin vuodjet. Bätsij sa härgge ja gärres jalgahit ja idtjin akttak almatja suv maŋen jåde. härgge rg härk, renoxe stáđđa stad såjttet jt råka (inträffa) nalá postp. upp på gahtjat tj fråga gie vem, den som svärrut svara ietj själv hav ruvsaj gärresbáddev tjebodij báhtset ts stanna, bli kvar (härgge bätsij härken stannade) gärres jalgahit maŋen

Ánná Vuollá jábmem

Dulutj ájgen lij såmes gåbdes ålmáj, gut dedij gåsse galgaj jábmet. Giđđaájgge lij vil dat. Da jahttá dat sammá ålmáj: "De le dalle ålmáj vessum guhkep ja ij le vierrodimájgge." Daj hednik äjgij sáme gätj vierrodin tjakttjaájgen ja da nåjde vierrodillin jårbbå buhttsujt vierron. De manná sån dan giđđaájgen, atja sa bivddet gulijt nuhtijn. Gu lij bivddemin, bahkása gajdno nuhtest, de gavtjaj ålmáj binujda, gahtjaj jávrráj ja de jämij. De bajedin ietjá almatja suv dat jávrest ja färrujin gåjkke lánndaj ja gräv'vijin suv såmes sulluj, mij lij jávre guovddelin. Gåbdáv bejjin sija sunji åjvevuollen. De le sån danne vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvváj. De sa sån áj ådtjotj bálkav nåjdesvuodas ja bahásvuodas åvdåst. Dat ålmáj gåhtjoduvaj Ánná Vuollán. gåsse när, då jábmet m dö (ja de jämij och så dog han) giđđa vår vierrodimájgge jg offertid hednik hednig- hedning vierrodit offra vierrodallat l offra jårbbå attr. hel vierro r offer sa (partikel) bivddet vd fånga, jaga, fiska (gu lij bivddemin när han höll på att fiska) nuohtte ht not (fiske) bahkása gajdno gavtjaj binujda bajedit ietjá annan, annat, andra fär'rut fara gåjkke attr. torr, torrt, torra lánnda nd land gräv'vit begrava suoloj sul'lu- ö, holme guovddelin mitt i, mitt på biejjat j sätta, ställa, lägga åjvevuolle huvudkudde vuojgŋastim gitta dåbbmobäjvve jv domedagen ådtjotj bálkka lk lön nåjdesvuohta d bahásvuohta d åvdåst för Ánná Vuollán Annas Vuollá

44. Nåjde

Nåjde lijjin dakkar almatja, ahte mähttin sija dahkat umás baháv. Muhtem ájgen vädtsin sija bierna skuojven ja muhtemin jis gumpi skuojven. Muhtemin jis buhtin ietjas fuono skuojven. Dihkin áj alvos skáđav mubbijda ja nujddun, giesa sija bära vasjev idnin jala alter så mårástihttin. Aktav gåbddav sija áj idnin, mav sija råhkåstillin. Iv mån vissást diede dan gåbden birra, valla gåkte mija lip gullam ietjá almatjijst, navte sihtip áj mija subtsastit. Dat gåbdes galgaj jårbbodagáj gunik giebnevuohkáj ja vuovdda galgaj dat guovddelin. Mubben bielen lijjin bäjvve ja mánno ja náste, mubben bielen jis ruovdde ja gåhppár ja mássega. Nav tjalmedisa lijjin sija, idtjin dádjadi, ahte ietjá jubmel galgaj gävdnut, guhti lij viessuje ja dårjodiddje gájka väralda badjel. De sija gájvasvuodan råhkådillin jubmelijt, ma lijjin dagádum muorast ja gieđgest, ruovdest ja mássegist ja gåhppárist, ma idtjin juhko vuojne, jala gulá. Jähkkin sija ahte dá sijan jubmela gilggin máhttet sijav gádjot, gu sija nieđđaj sjiddi. valla gåkte gilggi dá jubmela sijav máhttet gádjot, ma e heggav ane. Valla aktan ájgen sija gájka, nåjde ja nåjdástallaje bálkáv ådtjotji dán stuorra duobbmobiejven, gu gájka gilggi tjuotjadit dán stuorra ja räktfiertuk duobmára åvdåj. nåjdde jd nåjd lijjin dakkar attr. sådan, sådana almatj människa ahte att máhttet ht kunna (sija mähttin de kunde) sija de dahkat g göra umás baháv muhtem någon ájgge jg tid vádtset gå (sija vädtsin de gick) bärdna rn björn skuojvve jv skepnad ja och muhtemin jis gummpi mp varg muhtemin båhtet d komma (sija buhtin de kom) ietjas egen, eget, egna fuono áj också alvos skáđav mubbe annan, andra nåjddot jd göra nåjdkonster (sija nujddun de gjorde nåjdkonster) giesa till vem, till den bära bara vassje sj hat adnet n ha, äga jala eller alter så mårástahttet ht aktta kt en, ett gåbdes gåbddá- trumma mav vad, det som råhkåstallat l tillbedja (sija råhkåstillin de tillbad) iv 1p.sg.pres. av negeringsverbet (iv mån diede jag vet inte) mån jag vis'ses vissás- säker (iv mån vissást diede jag vet inte säjkert) birra om, omkring gåkte hur, som mija vi gullat l höra ietjá... annan, annat, andra navte så sihtat d vilja (verb) subtsastit berätta galggat lg skall (verb) jårbbodahka g rundhet gunik som, såsom giebnevuohke g vuovdda vd hålighet guovddel bälle l sida bäjvve jv sol mánno n måne násste st stjärna ruovdde vd järn gåhppár koppar mássega mässing tjalmedis attr. blind idtjin 3p.pl.impf. av negeringsverbet (sija idtjin dádjada de förstod inte) dádjadit förstå jubmel gud gävdnut finnas guhti vem, den som lij 3p.sg.impf av hjälpverbet (jubmel lij... en gud var) viessuje levande dårjodiddje gájka väralt värld badjel över gájvasvuohta d råhkådallat tillbe dagádum gjord, tillverkad muorra r trä, träd gieđgest sten juhko vuojdnet jn se gullat l höra jáhkket hk (sija jähkkin de trodde) gádjot nieđđaj gåkte heggav nåjdástallaje bálkáv ådtjotji duobbmobiejven domedag tjuotjadit räktfiertuk rättfärdig duobmára åvdåj