Båŋka gädde

Mån galgav mujttalit såmes dulutj giehtov, mav mån mådde bálen gulliv iehtjan áhtjest ja tjidtjájást, gu mån lijjiv mánnán. Dát subtsas le dajst Vuonalándajst, gunne Tjidtjága sáme dålen juhtin ja giesijt urrun. Ja dan dihta mån dáv mujttájiv tjállet, gu del giesse le ruvvaj båhtemin. Lij såmes sábme, mij bruvkkuj giesen jåhtet Stuormon Vuona rijkan. Da lin bär gålbmå almatja, dat sámebunndi, suv áhkká, ja såj inijga aktav niejdav. De lij del giesse, ja gåhte lij del dan Stuormo vággen. Ja iello guodoj dajn grássebáhkojn ja dan vággen jåhkågáddev. De vuolggeba da guoktes vulus Vuonan vádtset, ja dat näjdda báhtsá iktuk gåhtáj ielov vuojdnet. Da guoktes årojka vuonan mådde biejve, ja gu de vist bajás vádtsájga ja gu budijga gåde vujdnusij, de vuojdneba såj, ahte iello lij gujt gåde guoran livan. Såj vädtsijga. Ja gu de gåde lahka budijga, mav såj de ässka ådtjojga vuojdnet? Dat iello, mav såj jähkijga lij livvadimen - dat lij galle urrum livva iello - men mij lij sjaddam dajna ielojn ja niejdajn. Såj vujnijga, ahte näjdda lij tjuhkkim ielov ja mannam gåde guorraj ja livudahttam ielov ja álggám áldojt båhtjet. Ja gu lij båhtjemin, de lij átjárájdde jala ájjárájdde tsábmestam dav livva ielov ja båhtjej niejdav jámas. Åbå sijdda iello ja almatj vil aj fieraj dasa dan gäddáj. Ja ällam báhtsám ienep buhttsu viessot, gu da ma lin ålggolin guohtomin jala "skånårdimen" - nåv gåkte mija váren bruvkkujin hållåt, ja da ällam ienep gu nágan nälljelåk hägga. Dan guoktásij sjaddaj lussis vájvve ja umåredis giessebiejve. Näjdda lij håhkkånam ja gájkka iello latkanam, ahte såj äba máhttám jåhtet. Ja dat rájest guhttjun dav gieddev Båŋka gädden, man nala lij åbå sijda iello ja näjdda átjárájdest tsábmestuvvum jámas. Mån aj mujtáv muv mánná bálest, ahte vuoras almatja giesen, gu galgajme ielov räjdnuhit, tjårgå vágodin, ahte gåsse átjárájdde le mannamin, de ij galga bádjat ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet suojbma ja luoboj guohtot, dasak rájdde vássá. Ja ij galggam stivrrit ielov neivres ednamij, gånne le bákte ja juova ájnat stivrrit jalga ednamij, gånne ij dárbahi iello tjåhkånit. Ja almatj ietj, vájku ájjá áhtselis rássjo båhtá, de idtjij ådtjo rásjost báhtarit ja tjágŋat gärggelaba vuolláj. Dat lij ullu tjårgå vägudis, ahte ij de navte ådtjo dahkat. Dan Stuormojågå birra le vil ietja dulutj mujttulis, mav da vuorrasa le mujttalam. Dat lij vit ietja sámesijdda , mij vit giesev bruvkkuj årrot Stuormo vággen. Dan sijdan lij såmes näjdda - ja gåhte lij vággen. guoktte le da Stuormojågå, stuor Stuormo- ja unnep Stuormojåhkå, ja da jågå gávnadiba såmes sajen, mav guhttjun Skájdden. Nåvt guhtju gånne jågå gávnadi. De urru rássjo mådde biejve ja jågå dulvvi - edna tjáhtse sjaddaj. Såmes åsse lij ielost mannam stuor Stuormo nubbe bälláj, ja de sihtá dat näjdda vuolgget rassta jågå ja vädtjat dav båtsojlahkev, men dat suv áhttje maj hållá ahte ij galga dan biejven vuolgget gu jåhkå le nav stuores. Men näjdda idtjij gulldale, sån vulgij. Vuostas bálen gal gälij rassta ja vuodjelij iellotjårrågav jågå rassta. Ja de galgaj sån ietj vist rassta mannat, men de väldij jåhkå suv, ja såggoj näjdda dan jåhkåj. Skájdegietjen lij jåhkå tjasskám rubmahav gáddáj. Ja bällin almatja råggev dan skájddáj ja jávestin rubmahav dasa. Men mådde jage dat rájest viesso almatja gullin, gu dat näjdda juojgaj dan skájdegietjen ja hålåj: "Jågå skåvvå gul muv bär bieljeduhtij." Ja lierrin almatja dav vuolev ja lieradin buolvast buolvvaj. mån jag mujttalit berätta gähtto ht berättelse bálle l gång tjidtjájjá j morfar Vuodna n Norge gunne där Tjidtják Tjidtjak jåhtet d flytta (sáme juhtin samerna flyttade) giesse s sommar årrot r bo, vara (sáme urrun samerna bodde) dan dihta därför mujttát (plötsligt) minnas tjállet l skriva ruvvaj snart bruvkkut bruka rijkka jk rike sámebunndi áhkká hk hustru Stuormo Stormo vágge dal iello l renhjord guohtot d beta grássebáhkko hk gräsbacke jåhkågádde strand guoktes guokttás- två personer vulus ned báhtset ts stanna iktuk ensam bajás upp vádtsát börja gå vujdnusij (till en plats) inom synhåll gujt guoran bredvid livva v vila (iello lij livan renhjorden var i vila) lahka nära ässka jáhkket hk tro (såj jähkijga de (två) trodde) livvadit ligga och vila (om djur) galle nog tjuhkkit samla, föra ihop guorraj (till en plats) bredvid livudahttet ht få att vila álgget lg börja álldo ld renko båhtjet tj mjölka átjárájdde jd blixt, oväder ájjárájdde jd blixt, oväder tsábmestit slå ner jámas ihjäl (tsábmestit jámas slå ihjäl) åbå vil aj fierrat r dö gädde vall ienep fler, mer båtsoj buhttsu- ren viessot s leva, må ålggolin skånårdit gåkte hur, som várre r berg, fjäll nälljelågev fyrtio hägga liv vájvve jv umåredis giessebäjvve jv sommardag håhkkånit dö latkanit äba rájje j (dat rájest sen dess) gåhttjot htj kalla Båŋka gädden nala tsábmestuvvut v bli slagen (tsábmestuvvum jámas ihjälslagen) mujttet jt minnas räjdnuhit valla renar tjårgå vágodit förmana, varna mannat n gå, fara bádjat j låta ielov tjåhkånit jala livodit ájnat dibddet bd låta suojbma luoboj dasak till dess vásset s passera stivrrit styra neivres attr. dålig ednam land, jord báktte kt klippa, stenblock juovva v stor sten ájnat jalga attr. jämn dárbahit behöva tjåhkånit vájku fastän áhtselis rássjo sj regn báhtarit fly tjágŋat ŋ krypa in gärggelahpa b stenblock (överskjutande) vuolláj in under ullu vágudis ss s förmaning, varning dahkat g göra, tillverka Stuormojåhkå g mujttulis berättelse vuoras vuorras- gammal vit sámesijdda jd gávnadit skájdde jd nåvt så dulvvit få högvatten tjáhtse ts vatten åsse s del nubbe andra bielle l sida rassta över båtsojlahkke hk stuores pred. stor gulldalit lyssna vuostas förstbálen gállet l vada vuodjelit iellotjårå -tjårråg- renflock såggot dö, omkomma (näjdda såggoj dan jåhkåj flickan dog i bäcken) skájdegiehtje tj tjassket sk kasta rubmahav bállet l gräva rågge grop jávestit täcka över med jord juojgga jg jojka skåvvå v brus (av vatten, vind) gul bär bara bieljeduhttet ht göra döv lierrit lära sig vuolle l jojk lieradit lära (någon) buolvva lv generation (buolvast buolvvaj från generation till generation)